Ikväll har vi haft ett åskoväder värt namnet. Jag undrar just nu om alla överlevde. Tänker på kossor och så.
Egentligen började det med en solosmäll vid fyratiden imorse, så kraftig att vi hoppade högt i våra sängar. Sedan blev det tyst. Det var inte vilken knall som helst, ska ni veta. Till och med darling maken vaknade, då förstår ni magnituden.
När jag kom till jobbet gick alla omkring och sa: "Hööörde du smällen i natt? Den var precis utanför vårt hus." "Öh, nej, den var precis utanför vårt hus." Så gick diskussionerna hela förmiddagen. Vi som jobbar på mitt jobb bor ganska långt ifrån varandra, fem-sex kilometer i vissa fall, så det var en del att reda ut.
Det jag egentligen vill säga är att jag tycker om tanken. Jag ser framför mig hur hundratusentalet människor i min stad rycks ur sin sömn precis samtidigt. Hur alla yrvaket sätter sig upp och undrar vad fan det var som smällde.
Alla samtidigt, jag tycker det är en fin bild. Lite som när Sverige gör mål i VM och alla i samma sekund slänger upp armarna i luften och skriker rakt ut där de sitter i sina soffor. Fast då är det inte alla som är med, en del följer ju inte VM. I natt var alla med. Det kan man kalla gemenskap.
18 kommentarer:
Jag lever. :)
Vi i hufvudstaden missade alla knallar... fast när Zlatan gjorde mål var det någon som smällde något högt. Och alla reste sig upp och ropade Jaaaaaaa!
Jo tack, himlen hade en hel del att säga igår. Hoppas den har talat färdigt för ett tag nu.
Lycko dig som haft åska! Jag tycker om åska, iaf om jag är på ett säkert ställe.
Och jag gillar verkligen bilden av alla som samtidigt sätter sig kappraka upp i sängarna och utbriser: Vad var DET?
Här smällde det också till, en trappa ner. C och jag kom överens om att någon tappade ett kassaskåp. Dock medförde det inte någon allmän uppsittning eller armsträckning.
Hahaha... ja det är verkligen gemenskap. Det och precis efter en snöstorm då ingen kunnat åka till jobbet... då säger alla:
-Nejmen! Vilket VÄÄÄÄÄÄDER vi fått!
Gemenskap = fint. Åska gillar jag när jag är hemma. Och mina tonåringar är med mig.
Vädret berör oss nordbor och åska är mysigt.
Du gjorde min morgon. Jag ser bilden framför mig hur ni alla väcks och ser förskräckta ut!
Hahaha...ja!
Tur att vi har väder och fotboll - vad skulle vi prata om annars med våra grannar?? Här klarade vi oss hela dagen igår - ingen åska och bara några få droppar regn, men nu har det börjat mullra, så det kanske är vår tur nu! Fotbollen däremot hade vi här också :)
Oskar är bra på att dra uppmärksamheten till sig, han... ;)
Vilken härlig liknelse. Hade jag varit där hade jag dragit täcket över huvudet. Saken är att jag håller på motståndarlaget.
Tro inte att jag är harig för det är jag (inte)
Ha en fin kväll
Den smällen slapp vi i min landsände.
Holy macaroni. Gemenskap? Hmm.
Knaster: det var tur att du hade hjälm! Frigolit leder ju inte ström.
Spader: Jag hörde inte ert jaaaa för alla åskknallar.
Anneli: Med tanke på värmen just nu har den förmodligen inte det...
Maj: Inte? Ni kunde ha passat på där, tycker jag.
Mika: Precis! Vädergudarna leker lattjolajban med oss.
Singel: Jag klarar mig bra utan faktiskt. Men det är skönt efteråt när luften rensats.
Tant Björn: Så där mysigt...=/
Kaiza: Och förvirrade...=)
Oslo: Visst!
Marina: Jag trodde ovädret var hos er innan det kom till oss! =O
Anna: Mmmm...
Lisbeth: Jag håller också på motståndarlaget i det fallet. Men det är fint med gemenskap.
Cat: Hördes den inte till dig?
Magica: Gemenskap eftersom JAG SÄGER DET. Och ingen får vara utanför.
Nästan som en idé till en bok - alla vaknar till en smäll
Shamrock: Kan vara nåt...
Hahahaha! Du är ju helt knasigt underbar!
Skicka en kommentar