Tänkte berätta om mina refuseringar. Jag skickade in mitt manus till fyra förlag i april. Två veckor senare kom första refuseringen, en sk standardrefusering. Det innebär en färdig formulering om att de tackar nej för att manuset inte riktigt passar in i förlagets profil. I början av juni kom nästa standardrefusering och första juli mailade ett förlag och bjöd in mig till mötet jag nämnt tidigare.
Då saknades svar från ett förlag. Jag mailade dem och frågade, och fick då snabbt svar. De hade 'till slut' bestämt sig för att tacka nej, men först efter att ha diskuterat antagning. De skrev att de gärna tittar på nästa manus jag skriver. Man kan säga att det var en sk rolig refusering. Nu står det 7-8 till Frankrike. Jag misstänker att det är en sjukt spännande match men eftersom jag är mer koncentrerad på att skriva blogginlägg än att kolla så håller sig mitt blodtryck på normal nivå.
Fast nu ska jag titta på andra halvlek. HEJA SVERIGE!
16 kommentarer:
Du kommer bli utgiven!
Om inte förr så när jag startat mitt eget förlag!
Herregud, 2 av 4 är inte alls illa pinkat!! :) Du är bara en hårsmån ifrån att bli utgiven, spår jag.
Fantastiskt, Nilla!
Det låter lovande, är säker på att du blir utgiven!
Tänk om du hejat bara liiite till!!!
Tråkigt att det går trögt med boken och förlagen. Men man ska ju få ett antal nej först innan man får ett JA, så kämpa på!
Bra att du också hejade precis som kungen! Silver är också bra.
Jag hoppas att du påtalar att du har ca 20 000 följande på din blogg som väntar på att få läsa ditt verk.
Det är sånt som får bokförlag att inse att boken inte bara är bra. Den är dessutom lätt att sälja.
Den där handbollen struntar jag fullständigt i. Dina förlagskontakter däremot. Där kan man snacka om spänning!
Men shit Nilla. Det är ju riktigt bra ändå!
Kram!
Heja Nilla! Och heja Sverige! Som ju tog silver! Nilla kommer att ta guld. Bli utgiven. Det är jag säker på!
Jag tycker det låter helt fantastiskt. 1½ ja, av 4 möjliga. Annars hör man ju mest talas om författare som skickar in massor innan de blir antagna första gången.
Det här kommer att gå kanonbra. Jag tror på dig....:-)
(Annars kan man göra som jag gjorde att man skaffar förläggare innan man skriver boken)
Agneta: När ska du starta det där förlaget?
Kati: Vi får väl se ...
Åsa: Ja ja.
Andra intryck: Om inte annat ger jag ut själv. Tror jag.
Marina: Ja, det var dåligt av mig. Sumpa en guldmedalj så där.
Jaana: Kämpa på ... känns inte riktigt som min grej. Fast det är det väl ändå på något sätt.
Knaster: Silver får duga. Och de franska spelarna blev ju jätteglada, jag fick nästan tårar i ögonen.
Mika: Den dag jag har 20 000 läsare stänger jag ner bloggen och öppnar en ny med lösenord.
Annika B: Lite väl spännande, faktiskt. För en tant som jag.
Nina: Ja, det är roligt. Omtumlande i alla fall.
Cina: Usch, det låter läskigt...
Cicki: Ja, man befinner sig i fint sällskap som refuserad. Skulle vara intressant att veta hur man skaffar förläggare innan man skrivit boken...?
Kontakter. Plus att jag skrivit en del artiklar som hon kände igen och gillade. Det här var ingen skönlitteratur utan facklitteratur. Jag skulle aldrig klara av att skriva något skönlitterärt. Min fantasi är alldeles för fyrkantig för det. Så jag är full av beundran över det du gjort och gör. Men jag gillar att läsa.....:-)
jag har ju inte ens provat att skicka in mina manus än, men jag har i bakhuvudet att ex Joan Jett som blev känd med sin "I love Rock-n-roll" blev refuserad av inte mindre än 43 stycken skivbolag som alla sa att det var "ren skit"...vilket medförde att hon bestämde sig för att ge ut sin låt själv, och blev genast list etta på varenda lista i USA:)
så,
det enda som är viktigt är om man SJÄLV anser att det man skrivit är bra. Att man älskar sitt verk, och ser perfektionen i det man skapat och har i beräkning att andra kan tycka annat kanske..men att det inte ligger något värde ( mer än i själva utgivningskostnaden då) av deras "tyckande". Jag menar, boken är ju lika bra oavsett om dom "godkänner eller säger tummen ner"...
Om nu mot förmodan de tackar nej, så ge ut boken själv!
Jag tror på dej. För att skriva, är inte busenkelt! Det krävs tålamod, självkritik, en stor portion fantasi, massor av kreativitet, och förmåga att inte bara ge upp när man kör fast.
Du har gåvan, du använder dej av den, gör det du älskar, och nu är det slut-striden innan du kan skörda frukterna av det du skapat:) Jag tror 100 procent på dig och kommer stå först i kön för att få ett signerat exemplar av din bok! kram!
Skicka en kommentar