Har haft mitt möte med förlaget, och kommer inte få besked om eventuell antagning förrän längre fram i höst. Jobbigt? JAAA. Nyttigt? Förmodligen väldigt. De gav mig nämligen en del att tänka på. Seriös respons som jag behöver processa, och hjärnan går för närvarande på rätt höga varvtal.
För att lindra väntandet försöker jag tänka på att det är sjukt uppmuntrande för mitt skrivande att de alls ville träffa mig, även om det inte blir något bokkontrakt. Men ni vet hur det är när man (jag) försöker tänka på ett visst sätt; det går inte så himla bra.
Imorgon börjar jag jobba (heltid, vem kom på den idén? känner att den behöver omförhandlas) och då kommer jag få annat att tänka på. Detta livet! Hjälp, liksom.
28 kommentarer:
Detta livet. Håller helt med. Tycker det låter som ett bra möte.
Åh! Mötet är gjort!!! Bra bra!!! Det närmar sig.
Ibland är det svårt att anpassa sig till kritik. Man måste liksom hålla med om att det faktiskt kommer bli bättre det där som dom pratar om... Annars är det risk att det bara blir konstigt om man ändrar.
Kag hoppas att du fick rätt kritik... För det är din berättelse... Kom ihåg det!
Kraaaaaaaaaam
Mika
Spännande! Lycka till med att koncentrera dig på jobbet. :)
Just nu när jag läser detta önskar jag faktiskt att det ska bli längre fram i höst. Nu.
Håller med en föregående talare, det verkar som ett positivt möte. Ibland kan man behöva bearbeta saker som sagts och föreslagits innan man känner att man kan ta till sig det och ta ställning. Hur som helst håller jag varenda tumme och tå för dig. :) Och jag dööör av längtan efter att få veta mer...
Spännande! Jag tror också att det kommer att leda till något positivt.
Åh, var mötet redan nu, spännande! Men vad jobbigt att behöva vänta ytterligare.
Fast ibland, även om jag nu låter jättetråkig och förnumstig, så kan det vara bra att det får ta lite tid så man (du) hinner bearbeta och smälta de synpunkter som kommer fram.
För just som någon annan skrev, glöm inte att det är DIN bok och även om de kommer med synpunkter så måste det i slutändan ändå kännas som ditt verk.
Hoppas du inte behöver vänta alltför länge bara.
*håller tummarna*
Wow!! Så spännande!
Å ja, måste hålla med ovanstående.. lycka till med att jobba nu, eller låt mig omformulera. Lycka till med att vara närvarande på jobbet.
Håller tummarna.. hårt!
Varför ska du börja jobba idag? Helt onödigt tycker jag. Kan ni inte ta dagarna lite som de kommer på ditt jobb och så får ni se hur det blir? Förlagsmötet!!! VAd sa de om frisyren? Behöver du processa om den med?
Vilken grym väntan. Men jag tror du kommer att lyckas!
Om det inte blir nu, blir det senare.
Spännande! Hur var det? Hoppas väntan blir kortvarig och att de återkommer med bra besked!
Heltid? Ja, det vete katten...
Singel: Det var ett mycket bra möte. Saker och ting behöver bara falla på plats.
Mika: Jo, men den här kritiken öppnade mina ögon för sådant jag inte varit medveten om. Väldigt lärorikt, alltså.
Helena: Jo, du ... tack.
Realisten: Fast jag måste hinna med först! Behöver få några bra idéer på hur jag ska lösa vissa saker i den beiga. Men sen så.
Kati: Jag förstår att du gör det! Det skulle jag också göra om det var du som fått respons. ALLT vill man veta, minsta lilla detalj. :)
Det kommer nog mer så småningom, men först behöver jag smälta själv. Smälta och få idéer.
Cicki: Förr eller senare, så. Det är jag också ganska säker på.
Zelda: Jag vet att det är bra att det får ta tid. Jag ska ju hinna med, liksom ... Skitbra. Men jobbigt också, att befinna sig i väntan och osäkerhet. Även om jag just nu känner att det är det jag behöver. Man har inte ett långtråkigt liv i alla fall ...
Ulrika: Tack! Att vara närvarande på jobbet blir nog den största utmaningen första tiden här. Sedan kommer eleverna, och då blir man automatiskt närvarande eftersom det är nödvändigt. Är man frånvarande blir man liksom återförd till verkligheten i ett nafs. :)
Knaster: De sa inte ett ljud om frisyren! Som om den inte hade någon betydelse alls i sammanhanget! Kan bara konstatera att tillvaron är grymt oberäknelig.
Sus: Ja, det tror faktiskt jag också. Tack för påminnelsen.
Andra intryck: Det var VÄLDIGT spännande, kan jag säga. De jag pratade med väckte tankar som satte bra snurr på min hjärna. Det känns som mycket värdefull respons, som jag tror kommer ge mig kreativa idéer vad det lider.
Jobba heltid...det lät väldigt arbetsamt! Men glöm inte att det innebär att det snart är höst, du vet tiden går ju så himla fort när man har kul ;)
Men hurra, då måste du ju sätta tänderna i manuset igen.
Det kommer att gå fint det här, Nilla!
Gudihimmelen så spännande detta är!
"Denna dagen ett liv" sa farbror Melker på Saltkråkan. Och det hade han rätt i.
Jag hatar att vänta. Den som uppfann väntandet hade en skruv lös. Och jag veeet att det är bra ibland. Men jävligt sällan, just när man väntar i alla fall! Heja Nilla! Kidsen och kollegorna ska nog kräva sitt.
Tänk när folk, förr i tiden, väntade i månader på att få svar på ett brev till Amerikat. Det du. Då skulle man inte varit med.
Kände plötsligt att du är en människa som just nu behöver en kram - här kommer en! Allt kommer att bli bra!
Det här är ju så spännande! Jag kan knappt bärga mig. Klart det kommer att gå bra!
Heltid?! Börje då?????
Jag säger som Cina; vad ska du göra med Börje nu? Får han vänta eller ska du skriva klart din äggplants-lila först?
Otroligt spännande i alla fall!
Och jag såg mig omkring så jag blev alldeles yr idag i en hel timme. Jag var nämligen på Karpathos flygplats och räknade med att få se dig där - igen... Även om det förra gången snarare var du som såg mig istället för tvärtom...
Eftersom hjärnan går på högvarv fick du bra feedback
Heltid = rätt kul när lönen kommer
Kram på dig SkolFröken Författare!
Men vad SA dom?! Nej jag vet, man ska inte prata sönder det man fudnerar på, men jag blir så oliiidligt nyfiken. Mer sex?
Marina: Mmmm, eller hur ...
Åsa: Jag tror det jag också. När det blir är dock en öppen fråga, jag skriver ju så långsamt.
Hanna: Du tycker? Well, lite spännande, kanske. ;)
Renée: Det hade han verkligen rätt i.
Spader: Nej, då skulle man verkligen inte ha varit med! Herregud, liksom.
Lotta: Tack! Jag sliter den med hälsan.
Cina och Nina: Ja, Börje känner sig nog bortglömd för närvarande. Eftersom han är det, suck. Jag måste helt enkelt se till att avsätta tid, annars kanske han skrumpnar ihop och dör.
Joanna: Ha ha, jag var inte där i år. Nästa kanske, för jag gillade verkligen Karpathos.
Titti: Jag fick väldigt bra respons. Den blir bättre och bättre för varje dag som går här.
Karin: Haha, nej, inte mer sex, sorry. Men en del andra saker...
Åååååååhhhh! Gud så spännande och gud så vidrigt att behöva vänta!
Men vilken tortyr att behöva vänta sådär! Jag hade dött. Fast jag förstår att det är en bra träning i tålamod.
Håller alla tummar jag har för att det ska gå fort och att det blir antagning!
Det är ju underbart att det är på det viset! Då är det bara att köra!!!!!
Förstår verkligen att det är jobbigt att vänta. Men om de tar sig tiden att ge dig respons, måste de verkligen gilla det du skriver!! Naturligtvis kommer detta gå vägen : )
Skicka en kommentar