Anledning oklar.
Men ni vet sådan där vördnad inför livet som ibland sveper in? Helloooee, liksom.
Det finns ju så mycket man kan göra när man lever. Vadsomhelst som man tycker är kul. Cykla och jympa, till exempel. Eller gå på teater om man känner för det. Träffa människor. Det finns så sjukt många människor att träffa om man liksom jag har kommit på att det är väldigt roligt. Helt otroligt många. Även om man träffar och lär känna en ny människa varje fucking dag i resten av sitt liv så hinner man bara träffa 365 gånger 30 stycken om man har typ trettio år kvar att leva. Det är 10 950 pers vilket bara är drygt en promille av hela Sveriges befolkning. En jäkla massa promillar har man då kvar kan jag upplysa om. Hur många då?
Igår träffade jag en rolig människa som jag aldrig förut träffat, kanske är det därför jag känner lycka idag? Han var väldigt rolig men det var bara jag som tyckte det, inte han. Så kan det vara. Faktum är att det kan vara hursomhelst. Men ändå väldigt bra.
8 kommentarer:
Vad härligt, en sån dag vill jag ha imorgon
Ha ha ha! Den där rolige undrar jag över. Och hur många promille som finns kvar vet jag. Men det säger jag inte.
Glädje kan frambringa lycka. Så är det.
Helloooee! Good luck.
I Sverige ja! Men du som är språkkunnig borde ju kunna räkna in rätt stora delar av världens befolkning i det där matte-exemplet. Det är bara att ta nya tag bland promillarna!
He he, jag skulle velat vara en fluga på väggen när du satt och tyckte att han var rolig, kanske till och med skrattade?, när han inte alls tyckte att han var rolig. :-)
Och i övrigt håller jag med om det är väldigt roligt att träffa nya människor. Nu när jag är singel igen bekämpar jag ensamheten genom att tvinga alla bloggare jag läser att träffa mig.
Det har visat sig vara ett genidrag. Jag har iallafall haft toppentrevligt och de ljuger snällt och säger samma lika. ;-)
Visst är det fantastiskt! När den där känslan av opreciserad lycka infinner sig!
Nya människor är även berikande. (oj, vad rik man kan bli!)
Jag har hört att promille i samband med bilkörning inte är så bra. Ska man då kanske undvika framföra bil under den tid man är så där ospecificerat lycklig och samtidigt lär känna nya människor?
Shamrock: Kör hårt!
Spader: Jag vet att du vet. Men de andra...? Inte en jävel har svarat! Det går utför med matematikkunskaperna ...
Knaster: Mycket lycka! Eller om det nu är glädje alltihop?
Kalle: Med livet? För snubben tror jag att jag lämnar därhän. Man kan ju inte gå omkring och skratta hela tiden, det blir inga barn gjorda då.
Karin: Då hamnar vi på ppm, ett par kanske? Njä, en och en halv?
Katarina: Jag skulle också velat vara en fluga på den väggen, ha ha. Så jag fick se om det ur ett annat perspektiv. Jag skrattade inte men jag hade jävligt svårt att sluta le.
Träffa människor är ju grejen! Loligt.
Titti: Bilkörning är överhuvudtaget en dålig idé tycker jag. När det finns cyklar, liksom!
Skicka en kommentar