Blodet ryker

Har tänkt lite fram och tillbaka på min skräckromantiska tartelett, och funderar starkt på att ta bort blodet. Dels har jag ingen erfarenhet av blod och när man skriver fiktion ska man hålla sig till det man är väl förtrogen med. Dessutom kan det ju inte rinna hur mycket blod som helst ur en väska, den borde ju redan vara tom nu när halva kvinnans kappa är röd.

Så jag tar bort blodet, och flyttar tillbaka händelseförloppet till presentdisken utanför kassan på Claes Ohlson. Och de (kvinnan och mannen) går till fiket där de tar varsin cheesecake med jordgubbar till kaffet. Hon väljer först, och han, som än så länge är lite mer strömlinjeformad i karaktären, tar samma. Endast ett litet bord mitt i är ledigt och de sätter sig där, mitt emot varandra. De flackar med blicken och ler nervöst, varför kan man bara spekulera i, det är ju mycket på gång i den här novelletten.

Spekulation:

Jag säger inte att det är ett potentiellt kärlekspar! Det kan lika gärna vara en mor med sin borttappade son eller en bredaxlad brandman med en kvinna som han räddat ner från ett träd. Man får helt enkelt tänka sig att det kan vara vad som helst.