Jag tog tag i en bok i bokhyllan, öppnade den, satte ner fingret och läste meningen Hon slog ned ögonen och dröjde litet med svaret.
En hänryckt mening, eller hur?
Som opåkallat för mina tankar till Skåne.
Dock var det i vårt fall han som slog ned ögonen och dröjde med svaret. Tåligt satt jag där och väntade. Såg på honom med stadig blick och förundrades över att han såg rädd snarare än lättad ut. En man som blir uppraggad av mig borde väl se lättad ut? Tänker att han borde känna sig ... förlöst? Eller åtminstone lite förnöjd?
Men, nej då.
4 kommentarer:
Bra! Tack för dagens leende.
Vi vill nog veta litet mer om Skåne. Keep on dropping info bara.
Jag ler stort.
Känns som att den som slår ner blicken är den som känner sig i underläge. Han vågade inte titta medan "jag" har stadig blick.
Snyggt!
Skicka en kommentar