Jag vann något när min mamma dog, nämligen en förståelse av min betydelse som mamma till mina barn. Jag skulle vilja säga att jag blev mamman i och med att min mamma försvann.
Jag minns ögonblicket när det hände.
Det var ganska snart efter begravningen, ett par dagar kanske. Jag var på väg från vårdcentralen med min yngsta som då var en månad gammal och låg i vagnen, och min treåriga mellandotter, F, som stod på ståplatta som var fasthakad i vagnen.
Plötsligt sprang jag fram på gångbanan och körde slalom med barnvagnen. Både jag och F tjöt högt av skratt, tills jag kom på att någon jag kände kunde få syn på oss och undra om jag inte var klok i huvudet som for fram där som en galenpanna. När min mamma nyss dött och allt.
Då slog det mig att det var första gången sen mammas död som jag skrattade tillsammmans med F, och det kändes plötsligt som det viktigaste i världen. Jag vet precis var jag var på den där gångbanan när insikten om att jag är deras mamma sjönk in i mig, precis som min mamma varit min. Och att man som mamma är oersättlig.
15 kommentarer:
Å så rörande fint!!
Jag g r å t e r...! Men det är sant, allt för ofta glömmer man nog..
Det var din mammas gåva till dig!
(gråter fortfarande)
Ha en underbar Valborg!
K R A M
Låter helt underbart att få springa med barnvagnen. Det gjorde jag med, men alldeles för sällan. Fast i mitt fall berodde det på den urusla konditionen.
Stor valborgskram!
Fint skrivet, oerhört fint!
Åh, vad fint skrivet! Tänkvärt...
Ha en härlig Valborg!
Kram Agneta
Mycket vackert beskrivet! Man måste minnas leken, inte minst när det är som svårast. Dina barn har det bra!
Wow!!! Vilken grej...
Härligt! På den platsen tycker jag att du och dottern ska äta en gräddtårta varje år på årsdagen;)
La même pour toi mon amie! (Ang en skön valborg å långhelg).
Ha en härlig Valborg. Hoppas du och F får fler goa skratt tillsammans. Och att du även får skratta med dina andra barn:)
Precis så är det... Man upptäcker vikten av att vara förälder när ens egna går vidare...
Fint skrivet!
Tack för din fina kommentar inne hos mig!
Det betyder oerhört mycket ska du veta!
Varm kram!
Din mamma var en sån mamma som sprang med vagnen va? Hon skrattade nog gott när hon såg er.
Det var ett mycket vackert minne.
Detta inlägg ska jag läsa flera gånger. Jag är inte färdig med det ännu. Det var så fint att jag vill hålla kvar det.
Du härliga!
Vad fint skrivet! Och vilken underbar och rolig blogg du har! Skrattade gott åt din beskrivning av din mamma, som hade en inköpslista efter hur saker var placerade i affären... hrm, jag hade en sån innan. En lista med alla tänkbara artiklar vi handlade, i placeringsordning. Sen satte man en kryss för det man skulle köpa, sen åkte man till affären... Sanslöst nu när jag tänker efter...
Ha en fin Valborghelg!
Nämen, usch så pinsamt det där med länken. Nu har du fått den upprättelse du är värd! Check it out.
Du skriver så sant Nilla. Nu i dagarna är det 15 år sedan jag förlorade min pappa, även det oväntat. (1maj). Tiden går men saknaden kan komma i vågor. Kram//Annelie
Hoppas du mår fint vännen!
Stooor kram!
Skicka en kommentar