torsdag 16 april 2009

Någon som vill leka?

Dagen har övergått i kväll. Middagen är äten och det är dags att skriva.

Vad vet jag inte, har inga direkta uppslag, men ändå. Vill ju hänga en stund med er andra därute. Ni har blivit en del av mitt vardagliga liv. En del jag inte vill vara utan, ens för en dag.

Funkar lite grann som när man var liten och gick fram till andra i samma storlek. Man behövde inte ens känna dem i förväg.

- Hej, ska vi leka?

Och så var man igång.

Här går man till någons blogg (vars ägare kan vara i samma storlek men man kan inte så noga veta *spännande*), läser dennes inlägg, kommenterar.

Och så är man igång. (Och, wow, vad man kan vara igång!)

Kanske finns bloggvärlden som svar på en vuxenlängtan tillbaka till enkelheten i barndomens kontakttagande?

Ibland blir ju blogglekarna...eh, konversationerna (*rättar*) helt uppslukande. Här och nu är det enda som existerar.

Det kan vara framtidsdrömmar som byggs, utmanande problem som löses eller asgarv som varar i timmar. Och är någon dum så stänger man dörren, pang. Inga krusiduller. Inget vuxentrams.

Utan precis som när man var liten.

12 kommentarer:

Mofs..helt enkelt sa...

Måste bara kommentera att det var förbaskat bra skrivet och då så har ju du och jag lekt en liten stund också :)

stort och smått sa...

Innan jag läser ditt inlägg vill jag bara meddela att du har en sak att hämta hos mig... *visslar*

stort och smått sa...

Jaa! Visst är det så! Det ÄR så! Och det är så himla härligt!
(Blogspot är ju himla bra så så sätt att man kan se vad som hänt! Himla bra alltså! Men jag är inte klar med Bloggagratis ännu... inte riktigt ännu...)

Camilla sa...

Åh, vilken härlig beskrivning!! Det är ju precis sådär det är.

:o)

Men... varför är inte lilla jag länkad? *lite ledsen i ögat* Jag vill ju vara med och leka...

Singelmamman sa...

Men ibland är man inte på humör för att leka och då hoppas jag att man kan få lite uppskov och leka lite senare.

Camilla sa...

Åh, ja, nu är jag där! *ler från öra till öra*
Och så glad jag blev av dina ord. Gulle du!!

Kramizar, många och varma.

nilla sa...

Mofs: Ja det har vi ju! Och vi har ju lekt ganska många stunder =)

Stort och smått: Men snart så! *nickar bestämt*

Camilla: Åtgärdat på momangen!!!

Singelmamman: Man leker bara när man har lust! Det är ju det som är så bra =)

Tandgnisslur sa...

Jaa, då är det ju, det har du alldeles rätt i. Det är därför jag kan sitta och sura ibland för att jag inte har någon att leka med, de är ute i riktiga livet och roar sej. Själv har jag ägnat kvällen åt att klämma fram tårar, inte så enkelt när man som jag egentligen inte är ledsen.

Ulrika sa...

Där slog du huvudet på spiken!
Har inte tänkt så men visst är det så, ganska skön umgängesform faktiskt. På lika villkor, inga tider, passar in i varjes vuxenliv.

Alltså helfiffigt!
Kram från en lekkompis ;)

Frogprincess sa...

Man blir en helt annan människa när man sitter här bakom skärmen och lär känna människor. men det ÄR mycket lättare att bara gå in och kommentera hos någon som man aldrig har varit hos förrut än det är att som vuxen kliva fram till en grupp människor och presentera sig.
Ja bloggen har blivit en stor del av min vardag och jag har svårt att vara utan den en dag. MEN jag sitter inte här jämt heller.
Kul att få titta in till dig.
På återseende!

Jag idag sa...

Precis så där är det ju faktiskt. Inget vuxentrams. Bara att ge sig in i leken och vara med. Eller stå utanför och titta på om man föredrar det. Och man behöver inte fundera på om de nya lekkamraterna passar ihop med de gamla heller. Väldigt bekvämt.

zihno sa...

Kloka ord från klok ungdomlig vuxen? ;) Instämmer helt! Dessutom behöver allt man skriver inte växa på vuxenhetens träd - bara de imagniära äpplena :)