Mitt liv är en aning rörigt den här hösten, om ni undrar varför jag bloggar så glest.
Det undrar ni inte?
Nä nä.
I alla fall så känner jag mig som en tårta som luften har gått ur. Och bloggandet blir därefter. Endast tre av mina sju bloggar prunkar för närvarande.
Nej, jag skojar bara, jag har inte sju bloggar. Bara typ en. Som inte prunkar så värst.
16 kommentarer:
Men jisses, Nilla! Som en tårta som luften gått ur?
Det finns ju inget värre än en tårta som luften gått ur.
Jag vet att man ska tycka att hösten är vacker. Och jag lovar att jag hade gjort det också om det inte varit så regnigt och grått hela tiden.
Och med det vill jag säga att jag inte känner mig så uppblåst jag heller.
Men det kanske är tack vare att jag börjat äta youghurt på morgnarna?
Jag saknar dina inlägg!
Det finns alltid perioder när man inte hinner blogga! :) Så blogga när du hinner. :)
När skulle du börja jobba mindre?
Du menar att du är en vanlig människa? Ingen ubermensch som hinner jobba, skriva, städa, plocka, fixa och sova minst 8 timmar varje natt? ÅÅÅÅÅÅ, vad jag blir besviken ...<3
Det kan inte alltid vara prunkande här i livet. Ta hand om dig! Vi finns kvar även om inläggen blir glesare.
Kram!
Rörigt är väl okej, så länge som det inte är åt helvete. Bloggen får väl stå mörkt en sund. Då brukar det prunka som sjutton, tänke först skriva som s-n - men ändrade mig, enligt min mamma med de gröna fingrarna!
Veeet.
Försök inte med mig! Vaddå inte prunkar? I medel tjugo kommentarer på varenda inlägg! Går du med håven (rättstavat denna gång) eller?
Kul att se dig ibland. Avskaffa ambitionsnivåer och sånt, tillsammans med eventuella dåliga samveten. Nätet försvinner inte och inte vi heller!
Det är något med den här hösten. Så många bra och kreativa människor känner sig låga. Kan man gissa på avsaknad av sol under sommaren? Hoppas i alla fall att du snart känner dig mer marsipanfylld än urluftad. :)
Det lilla-prunkande du har på din enda blogg, det är mer än bra! Det gör ju att vi läsare blir mer och mer undrande. Vi undrar så klart hur det går med den aubergina, hur det går med den "gamla" beiga... ja i stort sett hur det går med allting.
Det är bara det vi undrar.
För övrigt tror jag inte vi undrar så mycket.
Själv undrar jag en helt annan sak, men den undringen skriver jag inte om här.
Ha en jättefin helg i alla fall.
Kram
Tårta fylld med luft? Är det en sån med 0 kalorier, måntro...
Då kan man ju ta TVÅ bitar och MINSKA vikt,eller hur!
Så här på höstkanten finns det inte mycket som prunkar, så saker och ting följer bara sin rätta ordning Nilla, lilla!
Kramen
Katarina: Youghurt, säger du? Det funkar? Okej, jag ska prova.
Åsa: Åh, det var snällt sagt. Jag gräver och gräver, men hittar dem liksom inte.
Jaana: Japp.
Agneta: Well, det kommer nog dröja.
Madlar: Städa? Vad är det för något?
Zelda: Åh, tack! Den kramen värmde.
Spader: Var går gränsen mellan rörigt och helvetet? Skitsamma, det prunkar på båda sidor ju. Lite olika slags växter bara.
Magica: Jaså, minsann.
Renée: Det är väl inte mitt fel att jag får så många kommentarer, heller. Jag är oskyldig. Till allt.
Karin: Jag har tur, jag. :)
Hanna: Jag känner mig snart fylld med äppelpaj, men det är ju inte riktigt samma sak. Inte lika näringstätt som marsipan.
Smål: Bara det ni undrar? Ha ha. Jag får väl kanske skriva om hur det går med den beiga och min aubergine då. Det blir ett deppigt inlägg.
Titti: Det är kul att du tittar in ibland. Som en fläkt från en svunnen tid. Kan du inte börja blogga igen?
Helt missar att du känner dig Oprunkande. Själv är jag mest o-allt. Stundtals.
Åt tårta igår, den var jättegod! :)
Skicka en kommentar