Det tar på krafterna att leva

Idag har jag skämts. Jag tänker att det är bra, att alla känslor är bra och utvecklande. Att de sätter sprutt på min hjärna och ökar min självkännedom. Jag har i och för sig försökt dölja min skam större delen av dagen, men antagligen lyckades jag dåligt med det, för mina kinder är alldeles rosiga, och det liksom kokar i min hjärna. Det är trycket som skapas, får man förmoda, när man försöker kapsla in det som behöver få komma ut.

Men nu är det fredagkväll. Ska ägna mig åt Talang, hämtpizza och marknadsnougat tillsammans med dotter. SÅ ohälsosamt och välgörande på samma gång. Go, go, go!