Han ja, kanske ni tänker, för vi har väl alla stått bakom honom i kön. Jag gjorde det igår. En överfylld kundvagn som han i maklig takt tömde, en vara i taget, samtidigt som han var mycket mer engagerad i ett samtal på mobilen. Ibland stannade hans arm till med en matvara i handen, på vägen från vagnen till varubandet, och blev hängande där blixtstill medan hans koncentration helt slukades av samtalet han var i. Mig sket han fullständigt i, trots att jag stod precis bakom och hade bråttom.
Jag tittade uppfordrande på honom, för vad annat kan man göra i det här jävla landet?
'Kan du lägga undan mobilen och sätta lite fart?' hade känts fint att säga. Det gör jag titt som tätt på jobbet, så jag har vanan inne. Men sa jag det till karln på COOP skulle uppmärksamheten antagligen hamna på mitt beteende istället för på hans, och det vill man ju inte riskera. Det är då passivt aggressiva blickar kan komma till pass, men när karleländet inte ens uppfattar dem, vad gör man då?
Jag snodde en Paulins müsli av honom när jag packade ner mina varor.
Hur skulle ni ha gjort?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar