måndag 22 juni 2009

Brevet från mamman (som kanske har lite för mycket ledig tid att hantera)

Alltså!
Jag har satt tre barn till världen.
I detta nu är den äldsta i Berlin.
Mellandottern är i Kroatien.
Yngsta dottern sover över hos kompis. (Ja, de sover förmodligen fortfarande, klockan är ju bara kvart i ett.)

Och jag då!? Var är logiken?


Melodi: Brevet från Lillan (Evert Taube)

Ungar kom hem!
För jag längtar efter er!
Kom innan sommar'n är slut hörre ni ni!

Allt jag vill ha är prat och kramar utav er,
ingenting annat,
det kostar för mycket. (Och det blir i slutänden jag som får betala.)

Detta har jag faktiskt skrivit bara själv,
värsta poeten är jag kan man säga.
Ungar kom hem!
Jag vet något som ni får! (Nej, inte pengar, men mat och kärlek! Jodå, det är bra att ha!)
Nu slutar brevet från er mamsimams.

15 kommentarer:

rosalucia sa...

Men det är ändå härligt att man känner så..å att ungarna emellanåt vill komma hem å "tanka" lite kärlek (å annat)!!!!
Det kunde ju ha varit helt annorlunda....
Ha det!!!

Singelmamman sa...

Åh så bra skrivet! Jag stjäl rakt av, och ger mina tonåringar. De är i Italien och jag längtar, längtar så. Tror att det är positivt ändå. (oj jag rimmade)
Kram från en i alla bemärkelser, Singelmamma.

Ulrika sa...

Hehe, gud va bra!
;)

Ann-Louise sa...

Klockrent!

Och vad ska man pyssla med när de flyttat hemifrån? Det tror jag förresten att jag ska förbjuda.

cat sa...

Hoppas dina tonåringar läser ditt fina inlägg:)

mockapocka sa...

Ten points! Bättre än den vi sjöng som barn till och med. Jag fattade inte förens jag blev stor att vi hade hittat på det mesta av texten själva. Trodde den var sådan.

Mofsan sa...

Vackert Nilla, jag kan höra dig sjunga med mustachen svajandes under näsan och Mockapocka kompa på munspel via telefon

Yvonne sa...

Hehe. Vet PRECIS hur det känns! =)

Tack för kommentaren! Den gjorde mig jätteglad ska du veta!
Jag vet inte riktigt.. Jag är kanske lite för osäker på om någon skulle vilja ha en... Du vet ju hur det är med böckerna... =)

Varm kram!

camilla sa...

Oj va fint!
Mina ungar ska aldrig bli stora och dra iväg från mig på det där sättet....=)

Yvonne sa...

Jo, så är det nog... Kanske får göra ett försök då! =)

©Annelieh sa...

Awww, jag förstår dig, fullt ut..kram!

Ann-Louise sa...

Åh f´låt så mycket! Ska genast skriva ett inlägg på kommando *skyll dig själv*

nilla sa...

Rosalucia:
Well, yngsta dottern har jag precis fått kommendera hem. Men det är klart att hon skulle ha kommit frivilligt, förr eller senare. Hoppas jag.

Singelmamman: Ja, du är också poetisk så det förslår =)
Och sno på du.

Ulrika: Nästa låtskrivarbranschen, eller hur?!

Ann-Louise: Well, det finns nog en del att göra. Skriva böcker och lära sig norska t ex. Måste bara genom denna omställningsfas först.

Cat: Jag tror faktiskt att de har tröttnat på min blogg för närvarande. Men jag kan ju trycka upp den under näsan på dem. God idé.

Mockapocka: Uppdatera mig! Jag kommer inte ihåg hur vi sjöng.

Mofsan: Ja, jösses vad den svajar. Jag ramlar nästan omkull i vändningarna.

Yvonne: Jo, jag vet att du vet =)

Camilla: Du får väl ge dem såna där krumelurpiller så att de aldrig blir vuxna! Eller?

Annelie: Du har mail!

Anna sa...

Strålande text! Ingela "Pling" Forsman får passa sig... =)

(Och det där osynliga navelbandet, det går aldrig riktigt av. På både gott och ont...)

Ann-Louise sa...

Done!

Och hur ligger jag till, fru Gill? Med statistiken? Tror att jag är flitigare än vissa sommarlovslediga...