Jag är bra på många sätt och helt fantastisk på en del.
Som idag t ex.
Efter en lång arbetsdag åkte jag till affären för att handla middagsmat och kom då på att jag skulle laga lappskojs.
Sist jag åt lappskojs var när min farmor, som f ö kom från Lappland, lagade det i början av sjuttiotalet, så det var ju ett tag sen.
Det var gott, det minns jag.
Så, lappskojs blev det.
Hemmagjord potatismos som blandades med stekfläsk i små tärningar.
I skyn till stekfläsket kokade jag sönder en stor gul lök, detta rördes sedan ner i skojset.
I potatismoset hade jag dessutom lite palsternacka så det blev min egna lilla lappskojsvariant detta.
Till serverade jag ärtor och gurka.
Ja, det blev gott.
Lika gott som när farmor gjorde det.
Och dottern gillade det också.
Känner mig som en extremt redig husmor.
Det är bara den blå städrocken som saknas.
Det vill säga, den som farmor alltid hade på sig, förutom när hon gick till kyrkan.
För då hade hon den bruna klänningen.
Hon behövde ingen IKEA garderob kan jag säga.
Men lappskojs kunde hon laga.
Lika god som min.
12 kommentarer:
Om inte jag minns helt fel har även min mamma lagat lappskojs, fast jag misstänker att hon gjorde sin egen variant... Måste fråga henne någon dag!
Lappskojs. Lustigt namn!
Åh så gott! Lapskojs var min favoriträtt när jag gick i skolan. Det och fattiga riddare som vi bara fick på lördagar när vi hade halv skoldag.
Får nog ta och laga till det en dag.
Jag minns precis hur hennes blå städrock luktade. Den luktade ....farmor. Och lite Dr Dryles.
Menar du allvar eller skämtar du? Heter det liksom lapp-skojs? Jag har alltid tänkt mig det som lapps-kojs.
För övrigt är det en rätt som jag trodde att man åt i Norrland på 50-talet och som sedan dog ut. Detta tills jag flyttade från Västkusten till Södertälje och plötsligt 17 år gammal blev serverad det i skolan. Vidrigt var det. Men det var å andra sidan all skolmat på den skolan.
Lappskojs, jag är imponerad. Dessutom är det den roligaste maträtten att säga. Lappskojs lappskojs tralalala, man blir glad!
Det låter himmelskt gott. Nästa gång tycker jag att du ska ha de rätta attributen; nylonklänning, papiljotter och strumpbyxor när du lagar. För att liksom bli ett med din lappskojs.
Det vattnas i munnen på mig när jag tänker lök stekt i baconfett. Själv har jag ätit blomkål till middag. Det var rätt torrt och luktade avlopp.
Vad var det med städrockar och tanter? Min farmor har dock svidat om till blommiga knälånga polyester(?) klänningar... men hon äter fortfarande Dr. D. *fniss*
Undras vad våra barnbarn kommer minnas oss genom.
Jag ska oxå vara duktig som du och bjuda mina barn på lappskojs någon dag... det och blodpudding ;)
Kram
Mmm. Kanske man skulle testa din variant.
Har nämligen gjort detta en gång förut, fast på renskav. Och det måste nog varit något fel på det paketet, för det luktade som jag misstänker att pälsen av en ren luktar. Har inte nosat på djuret i verkligheten, men kan tänka mig lukten, tror jag... =)
Slutade iaf med att lapskojsen åkte i slaskhinken...
Själv älskar jag Lappskojs, lapps-kojs, som jag trodde det hette, heter. Och jag har alltid trott att det ska vara något vilt i, renskav typ. Men din variant låter mer än mycket tilltalande så den ska jag prova. Fem gafflar till dig ikväll!
Stortochsmått: Lappskojs i Göteborg? Känns lite malplacé.
Maj Korner: Hade ingen aning om att lappskojs var så vida spridd. För du bor väl inte i Lappland?
Mockapocka: Kan också känna lukten nu när du säger det. Tror jag. Jo.
Äppelträdet: Ingen aning om det är lapps-kojs eller lapp-skojs. Men det första känns helt ologiskt. Vad är lapps? Och vad är kojs?
Winnerhorse: Äntligen en som är imponerad! Det var liksom hela syftet med inlägget; att impa =)
A-L: Nylonklänning? *ryser* Nylonstrumpor är hellr inte min grej.
Blomkål däremot, tycker jag är skitgott! *oavsiktlig avloppsvits*
Mika: Min farmor var född 1899 och den generationen tanter var speciell... Inga blommor på klänningarna där inte.
Anna: Ja, testa! Det var gott.
Singelmamman: Haha, tack för gafflarna! Känner mig som en stjärnkock.
Det heter väl kanske lapps-kojs då, men varför???
Gud, vad gott! Och vilket härligt inlägg! Det var enklare förr... Säkert både tråkigare och roligare. *nostalgisk*
Min serie "pimpa mitt pulvermos" känns ju nu väääldigt överflödig. Du får ta över och skriva den boken.
Skicka en kommentar