Poetry is the spontaneous overflow of powerful feelings
I slutet av 1700-talet präntade Ville Ordvärd ner dessa visdomsord som skulle komma att bli min vägvisare drygt 200 år senare. För vad är jag, om inte ett spontant överflöd av mäktiga känslor? Kan berätta att känslostormar av förtret, harm och bryderier för jämnan rasar i mitt inre! Förutom när jag är väldigt glad, men det är ju också en slags känsla.
Det är alltså POET jag ska bli.
Skulle det vara så att man behöver något mer för det, förutom det kraftiga känslosvallandet, så får jag väl gå någon kurs.
19 kommentarer:
Poet minsann! När startar du?
Där ser man. Vi väntar med spänning på dina alster.
Tror inte du behöver nån kurs.
Fanns det poetkurser på 1700-talet? tror inte det.
Det gäller bara mäktiga känslor och att det då svallar ordentligt.
Bara börja skriva alltså. När får vi läsa resultatet?
Imorgon kanske?
Häftigt känslosvall? Aha jag är, ska alltså också bli poet. Bra att veta.
Visst är det skönt att hitta på rätt! Skippa kursen, man får inte överglänsa läraren ;-)
Där ser man...väntar med spänning på vackra alster...
Poet är klart att du ska bli! Väntar med spänning på första samlingen ;D
Fint. Kör hårt!
Och det bästa med att vara författare och poet är: Man behöver inte anstränga sig fysiskt. Man kan ligga, sitta, hänga you name it, det är bara dom grå som är verksamma.
mvh R
JAAA, underbart! Självklart finns det kurser för sånt, kolla in alla härliga sommarkurser på landets alla folkhögkskolor.
vad trevligt! säg till då ditt första verk är ute!
Ser fram emot dina verk! :)
Nu väntar vi alla med spänning...
Jag tror att du skulle va hur bra som helst att skriva i det formatet. Prova, vetja :)
Knasterfaster: Tja...imorgon kanske...?
Tänkte bara: Eh hehe. =)
Singelmamman: Självklart ska du också bli poet. Fatta vad vi kommer svalla tillsammans!
Fru Venus: Du det är nog ingen risk! Oavsett lärare.
Grynet: Vackra? Jag tänkte mer i linje med...nä, va fan, jag vet inte vad jag tänker.
Gafflan: Det var värst vad alla väntar nu helt plötsligt. Jag tror jag blir en poet med skrivkramp.
OS: Så hårt det nu går när man skriver känslosamma dikter.
Renée: Det är i och för sig inte så bara. När mina grå är i verksamhet går det åt mycket energi kan jag säga.
Madlar: Alla folkhögskolor med poetutbildning ska jag kolla upp!
Malla: Ingen lär undgå det.
MissC: Ha inte så höga förväntningar bara...=/
M.: Det var det där med formatet...jag behöver nog gå kurs.
Men man blir väl knappast svett eller.... för blir du det när du tänker då är det något annat som spökar....en värmebölja kanske.
mvh R
Wow...vilket citat! Det där kommer jag att plocka med mig för jag liksom känner igen mig i det, lite alltså...(skratt).
Kram!
Om du bara är dig själv och spicear till din personlighet med en rejäl dos absint och övar på att se riktigt djup ut så ska du se att det går som en dans! :)
Renée: Kanske inte svettig direkt, men väldigt slank och vältränad.
Annelie: Förstår att du känner igen dig! =) =) Är man en känslomänniska så är man. Bara att gilla läget.
Märta: Var tvungen att googla absint, men nu vet jag. Får ta och flytta till Paris också, tror jag.
Frank McCourt är en av de bästa författare jag vet.
Inte läst böckerna än?
Med tanke på att rubriken var "Böcker jag vill läsa".
Hur som helst, rekommenderar dem verkligen :)
Skicka en kommentar