Alltså, det kanske inte direkt är så att den här folkhögskolan har tagit in ett antal blivande författarstjärnor plus en snart 48-årig tant som inte kan skriva alls. Förmodligen har de inte lagt upp hela kursen som ett experiment av typen: Går det att lära ett hopplöst medelålders fall skriva om man omger henne med tillräckligt många talanger?
Riktigt så är det kanske inte.
Men.
Denna första uppgift var en miljöbeskrivning. Man skulle välja en plats och sen skildra den i ord. Detta är något jag i princip inte gjort förut. Miljöbeskrivningar är för mig nytt nytt nytt. Det är det uppenbarligen inte för de andra som skrev helt underbara beskrivningar. De målade med ord, liknelser och metaforer på ett sätt som jag, i bästa fall, kan lära mig. Jag ska lära mig! Vill vill vill!
Någon annan vecka, när det är något annat tema, t ex medelålderskrisen, DÅ jäklar!
24 kommentarer:
Jaa, å tänk dig...Då kommer ju dom andra att sitta där som fågelholkar och inte fatta nånting!
Lycka till med ditt skrivande!
Kram.
Du vet ju inte vad du pratar om barnrumpa.
Förhoppningsvis får du svidande kritik på din första uppgift (det fick jag på min) och då lär du dig en hel del! (Det gjorde jag. Eller det tycker jag att jag gjorde, i alla fall)
Av beröm blir man glad, av kritik blir man bättre. Så är det bara. Att bara få komplimanger och beröm ger inget annat än glädje, men det hjälper en inte framåt. Därmed inte sagt att man inte behöver få beröm i mellanåt (eller ganska ofta!)
Jag tycker att du är bra!
Tänker att du har talang nog och klokskap att ta in. Det där ordnar sig ju. Som lärare måste du ju veta att det man inte kan, kan man lära sig.
Markattan, ser fram emot dina alster!
Ps, hur många läser din blogg???
När ska ni börja lära er då? Det verkar som ni bara får göra sådant som ni redan ska kunna.
Ooooh! Vad spännande!!! Jag känner på mig att du kommer bli alldeles hänförd i slutet av kursen på hur mycket du har lärt dig!!!
Tänk vilken grej du gör! Tar ledigt från jobb och sätter dig i skolbänken!
...jag är SÅ MÄKTA STOLT över dig!!!!!
Och jag ser fram emot att få läsa i alla fall något alster som du skriver på kursen.
STOR kram!
När den veckan kommer kan jag hjälpa dej, right from the source sas.
Men, vad är det som säger att dina ord inte duger precis lika bra som någon annans?
Jag gillar ditt sätt att uttrycka dig!
Och ibland så blir det där målandet med ord alldeles för mycket.
Jag har just läst en bok "Caipirinha med Döden" av Maria Ernestam.
Där har du en person som jag tycker kan måla med ord utan att bli för mycket...
Men, ibland så vill man baske mig inte ha så mycket målande. Utan rakt och rättfram språk bara!
Du är för häftig alltså ;)
Jag tror du skriver så målande att din lärare häpnar.
Jag har mailat dig om en liten förfrågan.. eller nåt.
;)
Ha ha, förlåt, men jag ser lärarens min framför mig när du lämnar in uppgiften om medelålderskriser :-)) Vi tror på dig, alltid!
Det kommer, det kommer, kanske redan har kommit fast du inte har sett det? Var nu inte allt för självkritisk. Åsså en massa annat pepp men jag är för trött att måla... :-)
Du vill och jag tror att du kan också. Du beskriver väl allt väldigt bra? Du var ju till..hmm...ett land, minns inte vilket men det började på B tror jag, kanske en stad (jag fick hjärnsläpp nu) och då har jag för mig att du gjorde en himla massa fina miljöskildringar? Äh, hur som helst. Jag tror du fixar det här galant!
Klart du kan lära dig. Kommer att lära dig. Du har en underbar unik ton i ditt språk som du ska vara rädd om.
Tror att övriga kursdeltagare sneglar lite misstänksamt på dig och tror att du är en wallraffande etablerad författare!
Ja, eller beskriv en klass i gymnasiet en fredag eftermiddag, DÅ jäklar;)
Kram på dig!
Eva
Eller varför är det så svårt att sluta blogga........;)
Du får inte ljuga för oss. Jag tror dig helt enkelt inte.
Jag tror att du är bara hård och dum på dig själv!
Kan man inte få ett smakprov?
Tror att du underskattar dig själv lite där.
Som ett uppmuntrande ord kan jag säga att jag som läsare sällan uppskattar en allt för utdragen och metaforisk miljöbeskrivning.
Vem fan bryr sig om omgivningen? Pang på rödbetan bara.
Det kan vara så att Knasterfaster har den absolut största poängen ever... Det verkar tufft att gå på kurs om man redan ska kunna!
Bakom berget: Precis! Förutom de andra som nått medelåldern förstås dårå. Men de har kanske inte nischat sig som experter, som jag har dårå.
Magica: Barnrumpa!?!?!?
Jo, i jämförelse med dig förstås, det var så du tänkte?
Sos: Om jag får svidande kritik kommer jag stoppa in öronproppar.
Stina: Och jag tycker att du är bra!
Markattan: Ja, klok är jag. Väldigt. Och på det kommer man väl en bit. Man har ju något att säga, liksom.
Jag har många läsare. 600% fler än som kommenterar. Mystiskt.
Knaster: Jo men alltså liksom. Vi lär oss genom den respons vi får och ger på det vi skriver. Och genom att skriva, i och med att vi får uppgifter där vi måste pröva ny mark. Dessutom genom att läsa och diskutera hur andra författare gör. Om du fattar vad jag menar.
Mika: Well, det kanske kommer hända. Eller inte...
Oslo: Jag hör av mig då, haha.
Mamma J: Tack! =)
Jo, det handlar ju framförallt om att hitta och utveckla sin egen stil, sin egen särart. Och den måste ju inte innehålla en massa miljöbeskrivningar om det inte är det som ligger överst, om man säger så.
Ulrika: Åååå, vad jag har saknat dina kommentarer! Jag tror inte hon häpnar. Men ändå, haha.
Fru Venus: Hon fick ett smakprov när jag lämnade in arbetsprover vid ansökningen. Och jag kom in! =O
Bitte: Ja, det kanske kommer...kan man hoppas.
Malla: Jag var i Buenos Aires. Kan dock inte minnas att jag skrev några miljöskildringar...?
Märta: Haha, och du är världsbäst på att skriva kommentarer! <3
Mina dagar: Faktum är att min "plats" som jag beskrev var ett klassrum med indroppande elever...
Varför det är så svårt (omöjligt) att sluta blogga skulle jag kunna skriva spaltmeter om.
Singelmamman: Jag ljuger aldrig! Nästan. Vad skulle jag ha ljugit om, menar du?
Knaada: Smakprov, nja, hm, kanske någon gång.
Cat: Nej, alla gör ju faktiskt inte det. Det kan bli för mycket om det blir för mycket.Typ.
Spader: Ja, jag är ju lite mer pang på rödbetan, om man säger så. Tjong i medaljongen, liksom.
Att du inte kan, att alla andra är bättre än du! Det tror jag inte är sant.
//Singelmamman
Ja där ser du.... Du har läsare, beroende av dina ord och din formuleringskonst. Vi vill ha MER
Markattan
Skicka en kommentar