att jag vansköter min blogg aldrig så lite.
Mitt ofokus beror på att jag är väldigt inne i min beiga roman. Helt uppslukad.
Är för närvarande upptagen av en karaktär som är för jävla jobbig. Han bor, tyvärr, i samma trappuppgång som min huvudkaraktär, och han är så inihelvete irriterande att jag blir alldeles matt.
På något sätt kommer jag måsta förgöra honom, vet dock ännu inte hur.
26 kommentarer:
Låter jobbigt! Efterhängsna, irriterande, energitjuvar kan man ju var utan men nu känner jag att jag ännu mer vill läsa din beiga roman. :D
Åh vad spännande!
Ägna dig åt romanen du. Bry dig inte om oss. Är det under migränens inverkan som du skapar så där träliga karaktärer?
Vad underbart... det är ju det här du ska göra! (Skriva en bok alltså...) så tänk inte på oss... vi är lyckliga bara över att du uppdaterar oss lite ibland.
Kram
Förgöra figurer - låter som en bra roman
Så himla läckert att de har fått sådant eget liv, dina karaktärer :-). Jag bara måste ta itu med det där skrivandet på riktigt jag också någon gång. För att se om jag kan skapa något sådant där!
Förgöra... Låter brutalt. Eller skall han helt enkelt bara försvinna? Så att hotet om hans återkomst i historien kan bli en liten röd tråd. Något som huvudkaraktären grunnar på, vart han tog vägen o s v... Kan bli en snygg knorr på slutet av det kanske. Jag vet inte vad än - men jag gillar sådana där underliggande röda trådar som liksom nystas upp på ett eller annat sätt (behöver inte vara deckar-relaterat alls) i slutänden.Han kanske bara kommer cyklande tillbaka :-)...
jag vill förgöra!!
Åh så spännande. Vill veta mer. :-)
Hurra och heja. Skit i oss!
Kan inte personen i fråga halka på en isfläck och lämna in? Bli förgjord av snö- liksom. Vi hänger här och blir glada för alla smulor som du lämnar efter dig...
Snubbeltråd i trapphuset
Yxmord i källaren
Snara på vinden
Eller så får han väl flytta?
Ah, grannar, är inte att leka med :)
Arsenik?
Och du, bloggen finns kvar sen, när du har mer tid, vi väntar!
Det beror ju lite på vilken genre du rör dig i. Är det en deckare så är det lätt avklarat. En lite knuff i ryggen från översta trappsteget eller......Ojdå nu ser jag att Maj Korner har hunnit före mig men skit samma, vad sägs om att bjuda in honom på en stänkare?
Ja, ja, jag vet! Jag stal den ifrån Beck.
Haha, han borde straffas på nåt sätt.
Synd att det är en beige roman. Hade det varit en beige deckare du skrivit så har du ju alltid kunnat mörda den jobbiga grannen på ett sofistikerat sätt.
Visst är det härligt att ha makt att förgöra, i vår egen lilla värld :)
Härligt! Och jag sitter kvar här och väntar. Både på boken och på mer bloggande från dig. Ba så ru vet.
Helt rätt, kör på romanskrivande och förgörande, blogga kan du göra sen när allt är klart.
Åh vad spännande!
Tänk så underbart att få förgöra en jobbig jävel så där rätt upp och ner bara! Så skulle det vara i verkligheten ibland också tycker jag ;)
Byggskum i röven (ursäkta)? Det dör man nog av.
Gafflan: Ja, han har sina poänger i boken...;)
Magica: Very exciting indeed!
Knaster: Nä, han har funnits med ett tag, kom nog inte till under ett migränanfall vad jag kan minnas.
Mika: Det är det här jag ska göra om det finns någon logik i den här världen. Men det vet jag inte om det finns.
Shamrock: Jodu.
Mamma J. Ha, cyklande låpter inte så dumt! Fast han kommer snarare "ramla" utför trappen.
Suzan: Visst är det livgivande! ;)
Alexandra: Tänk om du får det en vacker dag...(för att min berättelse finns till salu). Vad häftigt det vore.
Åsa: Inte skita helt i er kanske...Skulle kännas lite tomt då.
Spader: En isfläck skulle funka, det är en till åren kommen person detta...
Maj: Det blir svårt att få honom att flytta, tror jag. Snubbeltråd kan vara något.
Pillargonen: Tack, det låter lugnande. Vore hemskt om ni plötsligt bara var borta.
Renée: Det är inte en deckare så det behövs viss finess här. Om du förstår. Vi vill liksom inte få polisen inkopplad.
Agnes: =) Något straff blir det...
Cicki: Jag tror bestämt att man kan ta livet, eller åtminstone livsgnistan, av folk även i en beige roman. Minsann.
Anneli: Helt fantastiskt är vad det är!
Singel: Bådadera lär dröja...
Bitte: Det är så jag tänker. Nu skriver jag, sen gör jag något annat i en annan del av livet.
Sos: Ganska faktiskt...Om man inte har alltför höga krav på den där spänningen.
Cat: Haha, det tycker jag också! Den här kraken får för alla jobbiga grannar jag haft i mitt liv.
METTE: HAHA, men vem fan ska stoppa in den??? Jag tror inte min huvudkaraktär är redo för det. =D
Där fick du igång min fantasi!! Perfekt "start" på en bok;)
Berätta mer!
Nej, nej och nej! Du vansköter inte alls, du sköter istället om den där beiga... och vi andra sitter bara här och väntar på att själva bli uppslukade. Men, vi har tålamod, vi väntar...
/Småländskan
JAg lovar att vänta på dig. Kram
Mina dagar: Du säger? Okej. Bra.
Småländskan: Mycket tålamod kommer det krävas, trust me.
Skicka en kommentar