Mycket får man stå ut med när man skriver en roman.
Min huvudkaraktär har gått och köpt en nyutkommen handbok i raggning! Eftersom det är jag som skriver berättelsen så måste jag nu läsa boken i fråga, det är det som kallas för research.
Handboken börjar med att tjata om att man ska ha rätt "inställning" när man raggar, som om man vore någon sabla kortvågsradio. "Kul och spännande", ska man ratta in. Dessutom, mind you, ska man inte ha fokus på den man vill ragga upp! Då verkar man för desperat. Man ska bara "råka" tilltala personen i fråga när man "råkar" passera. Får man ändå en dissande kommentar ska man svara: "Aj! Det där var det vassaste jag hört idag. Snyggt! Får jag sno den?" för det kan "vända ett otrevligt bemötande till ett hett hångel."
Jag kanske ska testa det på jympan i eftermiddag?
Nej, tacka vet jag 70-talet.
20 kommentarer:
Känns ju jättejobbigt. Så måste man säkert ta ansvar för följderna om man råkar flörta. Nä jag är genuint ocharmig hela tiden, det funkar jättebra.
Gud vad jobbigt du har det. Måste läsa huvudpersonernas böcker samtidigt som du skriver din egen.
Kan inte huvudpersonen läsa själv?
Nej, det låter för mäktigt det där med romanskrivandet. Jag läser nog hellre.
Alltså, andras böcker, inte huvudpersonernas böcker. Jag läser ju Milleniumböckerna nu och herregud vad Lisbeth Salander läser jobbiga böcker. Matte och genetik.
Huvva.
Vad jobbigt Stieg Larsson måste ha haft det.
Ha,ha,ha!
Ousch fy flate! jag är så glad att jag är färdig med den biten i livet.
Tacka vet jag 70-talet? Upplys mig!
Du måste försöka hejda huvudkaraktären. Så där kan han väl inte hålla på, läsa böcker... han måste väl ha nån förståelse för hur jobbigt det är att författa just honom och hans karaktär då. Typiskt karlar! Vad har han egentligen för karaktär, den där, som inte kan ragga utan att läsa hur det går till? Nu blev jag lite besviken faktiskt.
Om du kan vända ett otrevligt bemötande till ett hett hångel på jympan så vill jag att du bloggar om det sedan.
Skrattar åt Ulrikas kommentar.
Men du Nilla, nu fattar du väl att vi alla med spänning väntar på att få höra hur du raggade på sjuttiotalet.
Och om du berättar det så ska gör jag det också.
Wooooow.. ser av kommentarerna här att man förhoppningsvis kan förvänta sig 70-talsraggningsspecialiteter! Väntar med spänning!
det är så mycket nu för tiden med dejting..äsch!
Tur man har passerat det stadiet.
Oj oj det låter spännande att göra research. Fast det vet i tusan om den handboken är så värst bra :)
Jag instämmer helt med de andra. Vad gjorde du på 70-talet?
Vilket arbete! Att ta ansvar för vad en massa andra människor hittar på...men kanske bra också. En dag ska jag skriva en bok om ett träningsfreak som finner harmoni i yoga. Kanske ska hon läsa och resa jorden runt också... och ja! Just det! Hon går och lägger sig i tid varje kväll till och med!!!
Förresten; 70 talet? Hur gjorde man då???
Vem vill vända ett otrevligt bemötande till ett hett hångel??? sitter här och funderar på hur jag gjorde på 70-talet...men frågan är om inte minnesluckorna tar överhanden där - om det beror på förträngning eller något annat vet jag inte ;) För övrigt låter det där med boken jättespännande!
Nyutkommen raggningsbok! Ha ha har väl aldrig hört något så dumt! Idag "raggar" man väl bara på nätet ...?
Singel: Det är väl det som kallas the safe way? Känns safe i alla fall.
Ulrika: Jag har sagt till henne att hon borde läsa sina böcker själv men hon menar att hon inte har tid eftersom hon är huvudpersonen hela tiden. Det vore om jag skulle skriva att hon läser i några kapitel? Och Stieg Larsson, han hade det nog inte så lätt...Hans huvudkaraktär var ju dessutom så jävla våldsam.
4U2: =)
Oslo: Ja, det är jag med! Fy för den lede vad hemskt det vore att behöva ragga nuförtiden. Tror jag.
Kalbo: Det är fixat!
Småländskan: Typiskt karlar!? Hjälp, min huvudkaraktär är ju kvinna...kanske en manlig sådan...?
Knaster: Haha, det förstår jag att du vill! Så kul ska vi dock inte ha.
Maj: Nu är det din tur!
Bittan: Äsch, är rätta ordet. Så mycket tjafs var det inte på min tid.
Kalle Byx: Eller skicklighet.
Cat: Den är inte värst bra. Långt under bibliotekens kvalitetgräns, tror jag. =)
Åsa: Jodu.
Mika: Låter bra det där med att hon går och lägger sig i tid på kvällarna...;)
Marina: Ja, men visst undrar man! Vem vill det??? Psykopater kanske.
Du har inga gamla dagböcker så du kan ta reda på vad du gjorde? =O
Magica: Och kolla titeln på boken: "Alla får ligga"
Ah men, va!? Ur led är tiden.
Hjälp!!!! Jag tog för givet att huvudkaraktären var en man, vet inte varför. Kanske har jag blandat ihop henne med Eilert, eller... nån. För visst är Eilert en "han"?? Nu blir jag ju helt jäkla osäker på allt och alla. Nä, jag väntar på att få läsa boken.
Småländskan: Jomen jadå, det finns en Eilert. Men han är inte huvudkaraktär.
Skicka en kommentar