torsdag 26 maj 2011

Om min författarkarriär går åt skogen kan jag alltid falla tillbaka på sången

Strosade i godan ro omkring på stan med en av mina döttrar efter jobbet idag. Godan ro är en av mina bästa grenar.
När jag kom hem kvart över fem kom jag på att jag hade konsert med min kör ikväll. Det hade jag helt glömt bort. 
Sms:ade min körkompis Knasterfaster: Jag kan inte låtarna *gråtande smiley* När ska vi samlas? Hon svarade inte på en gång, kanske matade hon kaninen, så jag satte mig framför datorn och tog det lugnt. Efter flera minuter kom svaret: Det kommer gå så bra så, vi ska vara där halv sex. Då var klockan tjugo över fem. Och vi skulle ha något jeansigt och vitt på oss.
Alltså tog jag med mig en vit blus, blå jeans, strykbräda med tillhörande järn och sprang in till stan samtidigt som jag strök blusen och bytte om. Och sedan sjöng jag mig genom hela konserten, mimade bara ibland. Tänkte då och då på en eventuell fluga i min vänstra näsborre. Den flög in där på vägen hem från stan och trots våldsamt fnysande från min sida såg jag den aldrig komma ut. Tänkte också lite på att jag stod snett bakom Knasterfaster, ungefär fem centimeter från hennes öra.
Men när jag inte tänkte på flugan eller Knasterfaster sjöng jag för full hals. Vackrare hade ingen hört, såg jag att publiken tyckte.

17 kommentarer:

stort och smått sa...

Hahahahaha!

Singelmamman sa...

Heja! Att du inte springer lopp är ju lite slös, så bra på att springa som du är. Och uppenbarligen håller teorin om oss tidsoptimister ännu. Bra.
Kanske du och Knasterfaster kan sjunga lite för mig nästa gång vi ses?

Mika sa...

Jag gillar synen i mitt huvud av att du springer och stryker samtidigt... eller synen av den lilla men oh så stackars flugan som håller sig fast i ett näshår när du gastar för full hals...

Kram!

Osloskånskan sa...

Fint med flera strängar att spela/sjunga/skriva på! (såg du att det blev tre gånger S?)

Marina sa...

Om du kan komma på yttringare fyra grenar i samma anda, skulle jag kunna tänka mig att bli fem-kampare!

Lippe sa...

Hade nog inte velat vara den flugan på näsväggen!!
Men jag hade gärna stått lite utanför, så att säga, och sett alltihopa!

Hanna sa...

Hahaha!!! Tack, nu har den här dagen börjat med ett stort leende!

Åsa Hellberg sa...

Hahahaha

cat sa...

:D

Lisbeth sa...

Tänk vad allt kan ordna sig på ett bra sätt. Jag tror du sjöng bättre än någonsin. Nerverna hade blivit kvar under skjortan i all stress.
Är du säker att din favoritgren är strosa? Verkar vara rätt duktig på sprint med
Ha en mysig kväll

* M E T T E * sa...

Åh, vad du skriver bra, Nilla. Blir så glad.

Monika Häägg sa...

Vilket äventyr! Och sedan en avslutning i full kör!! Det gillas av en sångerska!

Småländskan sa...

Du är bara så bäst!

Shamrock sa...

Jag hade velat höra och se er. Kan du inte lägga ut en liten sånglänk?

Knasterfaster sa...

Anledningen till att jag inte svarade på en gång var inte att jag matade kaninen. Jag satt på cykeln och trampade som en dåre för att hinna i tid till kl. 18.30. Du missade bara uppsjungningen. Tack för bananen!

nillas liv på pinnen sa...

Sos: He he.

Singel: Lite slös är det. Kanske jag skulle börja sprinta i tävlingssammanhang?
Jag är högst tveksam till om du vill höra oss (läs: mig).

nillas liv på pinnen sa...

Mika: Finfina bilder!

Oslo: Nu kom jag att tänka på Rita Gissa Spring. Men det var ju något helt annat.

Marina: Tja, det kan väl inte vara så svårt? Simma och laga mat samtidigt, kanske?

Lippe: Jag har inte så mycket förbarmande med den flugan, faktiskt.

Hanna, Åsa och cat: Trevligt att man kan roa någon. Här hemma suckas det bara när jag är på skämthumör. Tonåringar har liksom ingen humor.

METTE: Bra.

Monika: Sångerska kallar jag mig inte. Än.

Smål: Lite så.

Shamrock: Det kanske finns någon sånglänk någonstans? Det har jag inte tänkt på. Ska googla.

Knaster: Till 17.30, menar du.
Och tack för mackan.