Tillbaka till det dejtande paret på caféet

Vi kan kalla dem Kim och Lim för att de inte ska bli så könsstereotypa. Vi lämnar deras jordgubbscheescakes och fusklappar därhän, för det var kapitel ett.

Nu är det dags för kapitel två, och varför inte låta samtalet handla om den enda gemensamma erfarenhet de har? Jag kom på att det ju är naturligt, om något.


Kim: Vad gjorde du på Claes Ohlson?

Lim: Kollade läget, de har fått in en ny slags skruvar med fjärtifierad drivkraft, så att man slipper skruva i dem.

Kim: Ah, sådana köpte jag redan i oktober.

Lim: Ja, de har ju funnits ett tag, men man har ju annat att göra än att springa på Claes Ohlson för jämnan ...

Kim: Samma här, jag har jättemycket att göra hela tiden.

Lim: Jag med.

Kim: Konstigt egentligen att vi har tid att sitta här och fika som om vi hade all tid i världen.

Lim: Ja, verkligen konstigt.

Tystnad.

Lim: Men vad köpte du då?

Kim: Jag köpte elektriska muttrar, sådana som själva letar upp sin skruv.

Lim: Sådana har funnits jättelänge ...

Kim: Fast de här har LED-belysning ...

Lim: Jag vet, jag köpte ett gäng i september ...


Jag tror det är dags att sluta där. Kom nu ihåg att det här bara är ett exempel på ett erfarenhetsbaserat samtal, de kan se ut på många olika sätt. Jag hade lite svårt att klämma in romantisk stämning den här gången, men skam den som ger sig!