En liten detalj

Idag ska det handla om min vaxpropp, för jag tänker att det är trevligt att varje dag berätta om något som varit aktuellt under dagen. Kan vara något stort och viktigt, eller en liten detalj.

Den här berättelsen startade redan för några månader sedan då jag sist hällde revaxör i mitt högra öra, och det gjorde ont som fan. Alla som har läst 1177 vet att då är det dags att ringa vårdcentralen. Gjorde det förra veckan, när det var dags att rensa min hörselgång igen, och fick en tid för spolning.

En distriktsköterska gjorde sitt allra bästa, all heder åt henne. Men vaxproppen satt där den satt, 'inte ens litegrann' kom ut. När hon gav upp var hon röd i hela ansiktet av ansträngningen, och jag ljuger inte. Hon hade kört så hårt att hon bad mig upprepa en mening och sträcka upp armarna över huvudet för att försäkra sig om att hon inte hade framkallat en stroke.

Tillbaka till vårdcentralen idag, och tid den här gången med läkaren Christer; en medelålders man med polisonger och lösaktig blick. (Kanske inte relevant i sammanhanget, men jag kände sådan glädje över att jag träffat min lilla Skåne.)

Christer tittade  länge i mitt öra med sin lilla strut, utan att se någonting överhuvudtaget, och sen sög han ut proppen. Det är inte alltid glamoröst att vara läkare, kan vi väl vara överens om. När vaxet var ute kunde han fortfarande inte se något, så nästa vecka ska jag dit igen. Han sa att det kanske beror på trång hörselgång, men vad mig anbelangar kan det väl lika väl vara hans strut som det är fel på. Kanske var den igentäppt?