Om jag haft Skåne på plats hade jag även idag utforskat hans associationsbanor. ’Vad associerar du till när du hör ordet ballong’, hade jag frågat och säkert fått något intressant svar. På skånska, vilket förhöjer vilken association som helst.
Men nu blir det två egna balongminnen knutna till min mamma. Det ena handlar om hennes första ballong. Som liten flicka (under det mörka och ransonerade andra världskriget) fick hon en gång en heliumballong som med en gång seglade till väders när hon tappade taget om snöret. Besvikelsen var enorm.
Det andra minnet rör min mammas ballongmage. Den klagade hon ofta på, när jag själv var liten flicka. Hon spände ut den och sa att hon var i femte månaden. Det var hon inte. Hon klagade också på gaserna, som var jobbiga och omfattande, och med vilka man kan knyta ihop detta inlägg, då gasen också var orsaken till hennes balongtrauma som barn.
God kväll!
4 kommentarer:
Och vad säger Skåne om dina associationsbanor?
Trots innehav av egen skåning, vill jag kanske problematisera uttalandet att alla associationer blir bättre på skånska. Dock undrar jag om du har haft nöjet att lyssna på henrik wahlstöm (@henrikwahlstroem) på instagram? Han ger ibland lektioner i skånska, och man kan dessutom få följa skånska hästars tankar.
Karin: Han säger att han känner igen ballongmagen från SIN mor.
Christine: Jo, alla associationer blir bättre på skånska. Henrik Wahlström har jag hört talas om, i och med att han skriver om sin bipolära sjukdom. Jag är sällan inne på Instagram, men jag kanske skulle börja följa honom!
Ja gör det, både för skånskan och bipolariteten. Han är bra.
Skicka en kommentar