Döden, döden, döden

Maken och jag träffade igår en f d granne när vi var och handlade.
I många år bodde vi i samma hus och åt i samma matlag men sedan vi flyttade för tio år sedan har vi inte setts.

Så första minuten blev sådär ni vet, "nämen...det var inte i går"...*chockad av hur gammal den andre ser ut*..."näe, det var verkligen länge sen...verkligen..." Och här försöker man bättra på intrycket genom att ta av sig mössan och rufsa till håret lite snyggt...
"Verkligen länge sen..."


Ja, och sen pratade vi om döden.
Döden, döden, döden.
Och så lite sjukdomar.
Vi har tydligen kommit i den åldern nu.
Eller iallafall maken och grannen.
Jag är ju bara 47.

Drömanalys

Drömde i natt att jag kunde flyga.
Om jag bara tog sats på rätt sätt så tog jag mig en 20 meter framåt i luften. Sen ner för att ta ny sats följt av kanske 20 meter till i luften.
Ja, men det måste ju betyda någonting, eller hur?
Typ att jag är stark, att mitt självförtroende växer, att jag är på väg att nå oanade höjder...?

Förvisso drömde jag också att jag plötsligt under flygturen upptäckte att jag tappat mina nya gula tygskor i leran som täckte marken så långt ögat kunde nå, och att jag var tvungen att flyga tillbaka och leta efter dom trots att jag absolut inte hade tid med det.
Tyvärr låter det mer som mitt liv måste jag säga...

Nä, jag sitter hellre här på min pinne och läser era kommentarer

Jag tror att jag skiter i det där med Facebook.
Det verkar lite krångligt.
Dessutom sa min äldsta dotter bekymrat att hon och hennes systrar "måste vidta åtgärder för att skydda sin integritet" om jag börjar facebooka.
I själva verket är de nog bara rädda att jag ska få fler facebookvänner än dom.

Som den hänsynsfulla och förstående moder jag är går jag inte in på deras arena och tar över.
Men lite synd är det för jag fick en rad förslag på bra facebookgrupper i kommentarfältet, t ex:

Vad fan är facebook? Den känns klockren med tanke på alla som inte vet vad facebook är.

Vi som alltid har bilnyckeln i fel ficka när vi kommer fullastade och vill in i den. Jamen, så klart. Särskilt om man bor i Norrland och det är kallt som fan och långt mellan toaletterna.

Vi som ALLTID har de BÄSTA blogginläggen! Hepp, där kunde vi ju ha fester hela högen.

Vi som vill förbjuda måndagar. Kommentarer överflödiga.

Vi som aldrig gör en fluga förnär. Den kom jag helt osökt på själv här i eftermiddags.

Vi som tramsar på vår blogg. That would be me.

Facebook är en slags mötesplats kan man säga

Från säker källa har jag fått informationen att man kan starta olika grupper på Facebook.
Intressegrupper typ. För att skapa sammanhållning och gemenskap, kan man säga.
Som Vi som har tjockt hår t ex. Och Vi som hatar svartsjuka

Man kanske skulle gå med i facebook iallafall och starta en liten gruppeligruppgrupp...

Kanske Vi som hatar sladdar

Eller Vi som aldrig hittar mobilen i väskan innan den slutat ringa

Jag vet inte...

Vad tycker ni?

Loligt

Kan rekommendera boken jag börjat läsa och som ni ser till höger.
Redan i första kapitlet hamnar man mitt i familjens hetluft då det som skildras är en söndagsfrukost som de äter tillsammans eftersom mamman bestämt att de åtminstone en gång i veckan ska ha en trevlig frukost i gemenskapens tecken.
Ja, ni fattar. (Om ni, liksom jag, någon gång (eller hundra) har bestämt i förväg att det ska bli trevligt.)
Hahahahahahahaha!
Väldigt roligt är det.

Duktig

Läste i tidningen HÄLSA häromdagen att det är bra för ryggen att vara ute och gå normalt, med armarna fritt svängande.
Inte för att jag har problem med ryggen (förutom valkarna därbak), men idag har jag varit ute på nästan två timmars promenad och svängt fritt med armarna.
*nöjd*

Tunggung

Så, då är decenniets första jympapass på Friskis avklarat.

Tänk kroppens rytmiska böljande där magen ligger precis en halv takt efter (eller möjligtvis före) resten av kroppen. Som en kanon, för att använda en metafor från körsjungandets värld.

Det var vackert ska ni veta.

Januariblues

Januari.
Januari.
Januari.
Lilla vän.
Varför är du här igen?
Mörk som december utan ljusen.
Ingen vårdrill som gör susen.
Årets måndag är du,
kan man säga.
Och ljusgrön är man,
i sin gamla feja.
Inga pengar att sätta sprätt på.
En värdelös månad rätt och slätt, så.

Yey.

Decenniumskifte

Vad jag hoppas att vi, i och med 2010, lämnar bakom oss:

1. Vi-kan-tänka-oss-lyckliga-mentaliteten.
Man blir INTE glad, frisk och lyckad för att man tänker att man är glad, frisk och lyckad. Man blir bara irriterande för sin omgivning.

2. Kategoriserandet av oss människor i vi och dom, baserat på etniskt ursprung.
En människa är en människa. Punkt.

3. Alliansen och de nya sjukförsäkringsreglerna.
Inte för att alternativen till Alliansen direkt står som spön i backen, men det kan iallafall inte bli värre...hoppas jag verkligen.

4. Den kalla och cyniska människosyn som brett ut sig under 00-talet.
"De som inte anser sig fullt arbetsföra är bara dåliga på att tänka rätt." Se punkt 1.
"Alla som lever på socialbidrag är bara ute efter att leva lyxliv på skattebetalarnas bekostnad. Johodå. Det vet man ju."

5. De låga lönerna inom de kvinnodominerade yrkena.
Inte så realistiskt att vi blir av med dem, jag vet. Kvinnorna måste ju ta sitt samhällsansvar och inte kräva lika lön som män förstås. Annars faller ju hela systemet. Ju. *japp,detvarliteironidär*

6. Patriarkatet.
Ja, men man kan ju alltid önska...

Nytt år

När börjar de sälja semlor egentligen?