Om ett visst antal dagar ska jag påbörja min skrivarkurs. Vid första träffen ska man presentera ett skrivprojekt. SKRIVPROJEKT. Varför valde jag en sån kurs? Jag vill inte skriva något annat än random texter utan röd tråd. Varför tänkte jag inte på det när jag sökte? Jag kommer få sitta där och skämmas för att jag inte har något genomtänkt skrivprojekt.
Min krisplan är att säga att jag ska skriva ner barndomsminnen. Det vill jag inte men man kan ju säga det ändå, tänker jag. Jag hoppas att tiden för varje deltagares presentation är 15 sek för det är ungefär den tid det tar att säga att man ska skriva ner sina barndomsminnen.
Komplett vägrar jag tänka på att de kanske förväntar sig vidlyftigare presentationer. Att de kanske till och med förväntar sig en powerpointpresentation el dyl. Med en farlig massa punkter, vinklar och ingångar: handling, ton, atmosfär, känsla, tema, budskap, karaktärer, gestaltning, språkbehandling, bildspråk, berättarperspektiv, miljöskildring, setting, dialogteknik, fingerteknik på tangentbordet, typsnitt, sidantal, förlag, författarkompisar, andra kompisar...
Kära nån alltså, det här känns inte bra.
Och låt er inte förledas av min något skämtsamma ton. Jag vrider mig i själaplågor!
VRIDER MIG!
I SJÄLAPLÅGOR!
Och härmed lovar jag att aldrig mer kräva några presentationer av min elever. Amen.
34 kommentarer:
Hm, är det inte det du ska lära dig på skrivarkursen; ...ingångar: handling, ton, atmosfär, känsla, tema, budskap, karaktärer, gestaltning, språkbehandling, bildspråk, berättarperspektiv, miljöskildring...
*undrande*
Tror visst det kommer att gå bra, lite ångest har väl inte någon dött av. Se på Strindberg!
Stopp och belägg! Precis som Singlis säger så är det ju det där du ska lära dig! Du förväntar dig väl inte att dina elever ska kunna allt när de kommer? Hur kul skulle det vara för övrigt?
Sen förstår jag hjärtinnerligen väl hur du känner dig. Jag skulle troligen dö. Trösta dig med att du har massor att komma med, även om det inte känns så precis just nu.
Om du inte vill ha barndomsskildring som projekt så kan du väl ha Medelålderskrisskildring som projekt? Det har du ju visat prov på en utomordentlig insikt i. Med en humoristsk tvist, för din humor kommer nog alltid att skina igenom, vad du än skriver, tror jag. Det har skrivit alldeles för lite böcker om Medelåldern, allt är ju bara lattemammor och deckare numera.
Så, så!
Det kommer att gå galant!
Det är säkert fler som känner som du, så upp med hakan :)
Min mor sa alltid.... Allting går utom tennsoldater och Timex klockor!
Kommer gå fint som korvspad!!
Jag hatar att presentera mig inför folk. Hatar. Jag dör nästan hellre.
Singel: Nej, lite ångest dör man inte av. Då hade jag varit död för länge sen.
Och visst ska man lära sig något på kursen men den INLEDS med att man ska presentera sitt skrivprojekt! Änte könstit?!
Maj: Tack för din support! <3
Jag kan nog inte ha medelålderskrisprojekt, det ligger för nära mig. Som mitt lilla dibarn, ungefär. Och man kan inte kritisera, analysera och förbättra ett dibarn, det kan man bara inte.
Ninis: Man kan ju alltid hoppas att det är fler. Men det kan också hända att alla andra har superpresentationer av superprojekt. Så kan det också vara.
Crea diem: Vi får be till gud (el nån) att din mor hade rätt.
Catiis: And how do you know?
Stortosmått: Jag presenterar gärna MIG SJÄLV. Tjolahopp, det är kul. Men mitt skrivprojekt! Som jag inte har... Har inte du också ett skrivprojekt på höstens kurs??? Måste nog maila dig tror jag.
Det kommer säkert gå bra men jag skulle också vara..sådär..
Lycka till! :)
Du milde! Skrivarkurser vågar jag mig inte på efter att jag läst detta.
Aaaaaldrig!
men när jag tänker efter så är det nog inte så farligt.
Oj. Hur som helst låter det jättespännande. Sen är jag övertygad om att du grejar det. Redan. Innan kursen. Men bara ordet "projekt" kan ju få en att darra. Låter ju så himla stort, omvälvande och prestigefyllt. På det bara, Nilla! Jag hejar på!
Säg att du ska skriva om hur svårt det är att komma på vad man ska skriva om på en skrivarkurs!
Amen, till det sista! :D
Gillar Knasters förslag - kör på det
Ledsen vännen, men jag är inte alls orolig för att du inte skulle fixa det, tvärtom, jag är mer orolig över att dina elever inte kommer att få tillbaka dig som lärare eftersom du kommer att LEDA skrivarkurser så småningom. Det tro jag. Fast vad skulle jag veta. Jag sitter på sjätte våningen på krigsinvalidernas rehabiliteringsklinik...
Jag skulle bli KUNG om jag kunde vidarebefordra den sista meningen till dina kommande elever;)
Ja jag fattar inte att man kan komma på tanken att anmäla sig till en skrivarkurs?! Men det är jag dé;)
Hoppas att du inte är så kritisk när du läser mina inlägg för jag vet att jag inte är så bra på stavning, kommatecken, punkt och sånt på rätt ställe mm mm!! Men jag har bestämt att jag struntar i det och KÖR PÅ bara:)
Det är så kul att läsa din blogg och jag blir glad varje gång jag ser kortet på dig (om det nu är du?)
Skickar över en LYCKOSPARK!
Kram Eva
Men, kan du inte ha det som skrivprojekt?
Att inte ha någon röd tråd!
Om nu alla dom andra är så djävla väl förberedda!
Eller så kan du dra till med: "Tänkte skriva en deckare!"
Det måste impa!
Lycka till du och allt som inte dödar det härdar (eller blir ett bra blogginlägg).
Du behöver inte alls skriva en avhandling inför kursen, räcker att kort beskriva vad du tänkt dig. Som en ramhistoria, ev med korta personbeskrivningar. Men....det är inte nödvändigt, du kan även skriva "En novell om livet" typ ;)
Du kan nog släppa prestationsångesten. Du får det. Du är medelålders.
Vrid dig så där lagom, så blir det nästan som gymnastik. Du lägger väl ut länk till bloggen på FB så att alla dina elever kan se till att du håller ditt löfte?
;-))
Förresten... Säg som det är... du har inget projekt! Ännu! Men en jävla massa läsare. Får man svära i ditt kommentatorsfält?
Om jag får ge dig ett tips på projekt? Korta skrönor, typ blogg, i bokform. Det kan ju handla om dina barndomsminnen, men i en humor-kort-form. Den skulle jag vilja läsa!
Ah. Du ser. Jag hakade upp mig på fel sak.
Men jag är inte till så mycket hjälp ändå...
Eget projekt...? Njae, men det borde jag ta tag i. Snart.
Maila gärna!
Tänk inte så mycket på det! Kör bara!
Du har ju redan ett skrivprojekt, bloggen! Stoppa huvudet i den, analysera, hitta en röd tråd och släng en webbadress i skallen på dom. Du kan!
Åh det kommer gå bra. Och vet du, har precis samma känsla just nu, meen av en anledning. Måste bara tro att det går bra. :-)
Låter som lite "rampfeber". Alla stora artister lider av det. Gäller nog författare också... ;)
När du står där och ska hålla den där presentationen så tänk dig att rummet är fullt av bloggläsare (du har ju ingen aning om hur jag ser ut iaf ;)) som brukar skriva underbara kommentarer till dig. Då klarar du vilken presentation som helst! Du kan ju skriva männska!!!! :D Och jag kan hålla tummarna.
Malla: Tack! Men läskigt är det...
Tant Björn: Det är förmodligen bara hälften så farligt som det verkar i mitt inlägg. Men det kan ju vara illa nog...
Cina: Tack, kan behövas!
Knaster och Shamrock: Men tror ni någon är intresserad av att läsa om det???
Garbo: Är du en av mina elever, månntro...?
Fru Venus: Haha, ja vad kan man veta när man sitter med rumpan bar på ett sånt ställe!?
Tusen tack för din snälla ord ändå!
Mina dagar: Jag har inte en ANING om ifall du missar kommatering och sånt för jag fokuserar inte på det när jag läser texter.
Mina elevers texter måste jag därför alltid läsa minst två gånger, först en gång när jag bara insuper innehållet. Sen kör jag en till genomläsning där jag kollar stavning, kommatering, meningsbyggnad etc.
Renée: Medelålderskrisen skildrad utan röd tråd, kanske...? En bok om nämnda kris som är lika jobbig att läsa som krisen själv?
Hm, kanske det.
Tvillingen: Ja, det är tur att jag har min blogg som jag kan ta ut min frustration på.
Madlar: Ramberättelse? Då måste man ju veta vad det ska handla om! Och personbeskrivningar...då måste man ju ha personer med i berättelsen...?
Åsa: Finns det någon knapp?
Kära Spader: Nu blev jag sugen på att jympa. Det blir nog Friskis i eftermiddag. Vad beträffar mina elever så har de inte hittat mig på Facebook. Det kan bero på att jag har högsta sekretess och i princip inte är sökbar. Eller så beror det på att de inte vill ha mig som vän. Jag har för övrigt knappt inga andra fb-vänner heller. Jag har sökt på Spader Madame i Sundbyberg utan framgång.
Vad beträffar "alla jävla läsare" så komer jag givetvis trycka upp det i ansiktet på både kursledare och kursdeltagare. Bien sur.
Vad var det mer du skrev? Jo, man FÅR svära i mina kommentarer! Hur skulle det annars se ut?
Magica: Vill du bli min handledare? Jag känner att du skulle passa väldigt bra. Jag har googlat på 'skröna' och insett att det är en genre som ligger mig nära.
Stortosmått: Jag ska maila dig och då vill jag att du förklarar för mig i detalj vad ett skrivprojekt är och hur man gör en snajsig presentation av det. Ja?
Snäckis: Det är det jag säger! Jag borde choppa av huvudet, då skulle allt gå mycket bättre.
Knaada: Hej! Var har du varit hela mitt liv? Eller i alla fall sista delen av det? Jag tackar ödmjukast för den upplyftande kommentaren!
Alexandra: Hopps, vad ska du hitta på då???
anna: Välkommen tillbaka efter sommaruppehållet! Jag tolkar din kommentar som att jag hör till de stora konstnärliga författarna, det var så du menade, va?
Regnnatt: Tack för det där om att jag kan skriva! <3
Jag ska hålla din hand när jag gör den där presentationen...
Säg:
Jag vill vänta lite innan jag sätter in mig i något projekt. Jag vill utforska det som kommer till mig och vara kreativ i det.
Det brukar jag göra när dom frågar mig vad jag ska hitta på under kurstiden...fast då handlar det mer om målning och teckningsstudier.
Mika: Ja, det är ju så jag funkar! Jag har bara en föreställning om att det inte duger. Att jag borde vara mer strukturerad och målmedveten.
Att skriva om dig själv och hur det är att inte ha en röd tråd tycker jag är utmärkt. För du ÄR roligast i dina beskrivningar om din vardag. Så - du har ju själv sagt det: presentera dig själv så är det ju klart sen :-)
Precis så var det jag menade... ;)
Skicka en kommentar