Jag är i övergångsåldern i "fel" ålder, har jag rätt att krisa?

Man har ALLTID rätt att krisa.
Det finns en nutida vandringssägen som antyder att det är möjligt att gå omkring och vara fucking glad hela tiden. Inget kan vara mer felaktigt. Det är till och med så att om man försöker och till synes lyckas (med att vara glad hela tiden) så kommer man bli olycklig. I svåra fall händer det att denna olycka inte känns vid, av personen i fråga, och då är det omgivningen som får ta smällen.

Vad gäller just ditt specifika krisande så kan vi bena upp det i två delar. Övergångskrisen å ena sidan, som du delar med alla andra som går igenom densamma, och som därför kan sägas vara en normal kris. Å andra sidan har vi det faktum att du passerar övergångsåldern i fel ålder vilket inte kan betecknas som normalt
Jag föreslår helt enkelt att du drar en filt över huvudet (vilket jag vet att du är bra på) och krisar på.