fredag 8 oktober 2010

Vad mycket man kan hinna på fem minuter!

Idag har jag träffat en bloggkompis för första gången!
I fem minuter varade träffen.
Det var väldigt kul.
När jag sa att jag skulle sakna hennes blogg i helgen (då hon är bortrest) sa hon: Nä...?
Jo, sa jag då.
Vi hann också prata om sjuka barn, humor, fester och kemi.
Minst en av oss måste ha varit en jävel på att babbla, helt enkelt.

16 kommentarer:

Singelmamman sa...

Ja då vet jag att det var en vinkning av saknad.

Maj Korner sa...

Och det är ingen som undrar hur det kom sig att ni möttes!

Fru Venus sa...

Du skulle ha hakat på!! :-)

nillas liv på pinnen sa...

Singel: Japp!

Maj: Nej, alla kanske fattar. Men visst verkar det konstigt?

Fru Venus: Jag är en hemmaråtta, jag...

Gafflan sa...

Så trevligt!
Jag kommer också att sakna hennes blogg i helgen men vi får väl stå ut.
Undrar vem av er som pratade så mycket ;D

Anneli sa...

Det låter som väl använda fem minuter :)

Ettie Bee sa...

Och vem av er kan det ha varit? Som babblade, menar jag. ;-D Kul att träffas så!

Malla sa...

Så roligt! :D

Magica de Hex sa...

Amen du å maj träffades ju nyss! Eller kände ni varandra innan bloggeriet?

nillas liv på pinnen sa...

Gafflan: Det kan man verkligen undra!

Anneli: Ja, det var det.

Ettie: Inte vet jag! Jättekonstigt att nån hann prata om allt det där.

Malla: Jätteloligt!

Magica: Asså, först gången jag träffade just den HÄR bloggkompisen! Dah.

Mika sa...

Jag tänkte väl! Jag tycker jag har läst innan att du träffat bloggisar (nytt ord som jag precis hittat på! Hahaha! Jag kan också!)...

Men... varför bara i fem minuter? Det verkar ju jättekonstigt! I och för sig vet jag inte om ni bor nära varandra... men sprang ni på varandra eller hade ni en fem-minuters-date???
...och hur är det egentligen att träffa någon som man vet ganska mycket om men ändå inget alls? Blir det konstigt och tyst eller bara roligt? *nyfiken*

nillas liv på pinnen sa...

Mika: Speed-date, you know.
Nä, det bara blev så. Vi bor i samma stad och nu visste jag att hon skulle iväg på stor bloggträff så då åkte jag till resecentralen och vinkade av henne när hon for iväg med bussen.
Det är lite konstigt att träffa någon som man tycker sig känna jätteväl via bloggen eftersom man ju alltid har någon slags bild av utseendet som hundra gånger av hundra inte stämmer. Men man vänjer sig snabbt. Det är rätt häftigt att lära känna någon via den personens blogg, man har en speciell connection fast man aldrig förr setts. Jag tycker om det.

Kraxpelax sa...

Självmål

Ordgaller

Gäst hos väderleken

Mina dagar sa...

Jag har ju också träffat denna super trevliga tjej på en bloggträff:) Hoppas det blir fler gånger!
Det där med att babbla tror jag inte riktigt är hennes grej liksom;) Så då vet jag;);)
Ha en mysig lördag Nilla!!!
Kram Eva

Madlar sa...

Buuuuuääää, snyft, jag har aldrig träffat någon av mina bloggkompisar....fast det kanske jag har utan att veta om det?

nillas liv på pinnen sa...

Mina dagar: Var det jag som babblade, tror du? Nä...

Madlar: Det är kul! Faktum är att jag hade träffat den här tjejen förut ganska många gånger men det fattade vi inte förrän häromdagen. Jag var lärare på en kurs hon gick på nittiotalet och nu har vi varit bloggkompisar jättelänge utan att veta om det.
Så, du kan nog också ha träffat någon utan att veta om det.