måndag 4 oktober 2010

Den där skrivarlyan

Har under eftermiddagen suttit och skrivit på mitt projekt. (Roman skulle man också kunna kalla det, om man var lite daring.)
Helt inne i den världen har jag varit med dess halvjobbiga lilla huvudperson (som inte är jag).
Så kände jag vad hungrig jag var, och ena dottern kom också och hungergnällde lite, så jag lämnade mitt projekt (som man skulle kunna kalla roman om man vågade) och ställde mig vid spisen för att hacka lök, strimla fläskfilé och choppa bacon. Vad händer? Jo, projektet (som man skulle kunna kalla romanen) fortsatte att rulla på i mitt huvud och jag fick inte stopp på det. Blablablabla; den ena bra formuleringen efter den andra vevades fram utan att jag kunde skriva ner det eftersom jag lagade mat. Min hjärna har ingen stoppknapp, det visste jag i och för sig förut, men nu blev det extra tydligt. Bla bla bla bla bla bla bladderibludder. Ingen hejd på det.
Det känns som att detta fenomen är ytterligare ett tecken på att jag behöver en skrivarlya. En lya där det är nära mellan spisen och skrivbordet, eller, en lya med kock.

15 kommentarer:

stort och smått sa...

Åh vad spännade! Romanen börjar ta form alltså?
Det gör min också. En och en halv sida lång. Och jag vet inte ens om det är början eller någonstans mitt i. Bra va?! Njjjjaee..

Åsa Hellberg sa...

Haha, lya med kock låter lysande!

mockapocka sa...

Självklart en lya med kock!

Knasterfaster sa...

Om du har nära till spisen så måste du ju ändå stå där. Det är ju inte avståndet som gör att du inte kan skriva. Om du hade en kock så tycker jag att kocken skulle mata dig också så att du kunde skriva medan då åt. Det vore bra om det fanns något slags piller som man kunde stoppa i sig när man är mitt uppe i något och inte har tid att laga mat/äta. Det kan ju vara kostsamt att hålla sig med kock och om du har tänkt att du ska bli rik på din roman så är det nog ingen bra idé att anställa en sådan. Ursäkta att det blev långt.

Stina sa...

Eller så skaffar du en mp3 som du kan snacka in dina fina formuleringar på, medans du lagar mat! ;)

Pillargontanten sa...

Du kan väl prata in det, de flesta av dagens mobiler brukar kunna spela in korta ljudklipp, så gör jag när jag går i skogen, inte romanfragment dock, utan ideér....

Osloskånskan sa...

Ska inte du på bloggkrock på Åland??? Det trodde ju jag! *muttremuttre*

Markattan sa...

Storkok, frys och micro kanske?

Jag har egen kock utan att skriva på ROMANEN...

Markattan, har det mesta, mest lysande förslag

Fru Venus sa...

Jag har en minibandspelare i fickan hela tiden, pratar in när det rinner till! I din skrivarlya tycker jag att de ska ingå catering...

nillas liv på pinnen sa...

Sos: Börjar ta form? Nja, det är stora ord. Men jag omformar hela tiden, det kan man i alla fall säga. Nu är jag uppe i typ fem A4, det måste väl vara ungefär tio pocketsidor?

Åsa: Ja! Jag tycker ju det.

Mocka: Ställer du upp? Du kan få måla när du inte lagar min mat.

Knaster: Du är förlåten.
Jag tror det finns något slags osynligt piller av det där slaget för ibland när jag skriver glömmer jag bort att äta.
Det blir inte en kostsam kock det här för han kommer inte få betalt, tänkte jag.

Stina och Pillargontanten: Alltså, jag är inte så bra på såna där tekniska saker så det får nog bli en kock i alla fall.

Oslo: Nope! Har aldrig varit aktuellt. Men jag hoppas ni får trevligt ändå. (Men fan tro't.)

Markattan: Men är inte frys och micro lite oromantiskt? Om man jämför med en kock, tänker jag.

Fru Venus: Något slags liftsystem som maten kan komma farande i? Nja, jag tror jag tar en kock.

Märta sa...

Efter några bestsellers kommer du att ha råd med egen kock. Tills dess föreslår jag ett sånt där litet digitalt fickminne. Alternativt klippkort på pizzerian.

nillas liv på pinnen sa...

Märta: Ett digitalt vadåförnåt? Jag vill ha en KOCK!

Maj Korner sa...

Åh vad det låter härligt att det rinner på sådär! Som att proppen gått ur. På ett positivt sätt alltså.

nillas liv på pinnen sa...

Maj: Jo, det kan man säga. Men hur det sen blir, VAD som sen blir, om det har jag ingen aaaning.

veronica sa...

Du, en sån där gammal kassettbandspelare då, har du ingen sån liggandes? Enkel att hantera, men nu kom jag på det negativa, finns det fortfarande kassettband att köpa?? Jaja, en lite idé bara..:)