måndag 29 augusti 2011

Men är de inte lite söta ändå de där telefonförsäljarna? NEJ!

"Men hej nilla jag heter arne och jag ringer från stora romanklubben och anledningen till att jag valt ut just dig är att jag har ett helt fantastiskt erbjudande till dig för jag tänker skicka hem en bok till dig helt gratis och helt utan kostnad och nu undrar jag bara om du vill ha en roman eller en deckare?"

"Hm...och det är inte så att jag binder upp mig för något då som jag sedan måste avsäga mig från?"

"Nej nilla det här är helt gratis och helt utan kostnad och det enda du behöver göra om du inte vill ha fler böcker är att meddela det på det sätt som passar dig bäst, du får välja helt själv."

"Nej tack, då är jag inte intresserad."

"Det tar bara tjugo sekunder för dig att avsäga dig och du kan göra det via mail eller telefon, vilket du vill, och det bästa är att det bara tar tjugo sekunder."

"Fast nej tack, jag är inte intresserad."

"Men nilla hur tänker du då? *en sekunds dramatisk tystnad* Har du inte tid med tjugo sekunder???"

"Nej, just det. Så tack, men nej tack." På med luren.

Kände att han nog inte hade utrymme för att höra en utläggning om hur mitt liv redan är fullt i avdelningen fixagrejor som tar tjugo sekunder styck. Och att risken är överhängande att jag därför glömmer bort att avsäga mig fortsatt prenumeration på Romanklubben och att jag därmed kommer måsta betala för i runda slängar tio romaner jag inte vill ha innan jag kommer till skott och avslutar prenumerationen.
Han kunde ju tro att det var något fel på mig då. Vem har inte tjugo sekunder över? Och vem klarar inte att schemalägga och komma ihåg att utföra en sådan liten pyttig arbetsuppgift?
JAG!

24 kommentarer:

Spader Madame sa...

Telefonförsäljare. Satan i Gatan vad jag inte gillar dem! Nix-registret Nilla! Tips från coachen.

Fru Gårman sa...

Jag med! Tackar nej till allt och är med i nix.

Ulrika sa...

Kära drottningsyster. Jag har inte heller sådana tjugo sekunder, andra sekunder har jag men inte till sånt.

Jag blir tokig på alla som ringer. Vi har hemligt nummer pga detta, särskilt när man har företag. Dom ringde säkert sju gånger i veckan dom tokarna. Och nej vet dom inte var det är. Sen har dom mage att kasta luren i örat när dom inser att dom inte får något sålt, det tycker jag är jäkla ofint.

Säga nej är bäst!

Osloskånskan sa...

Telefonförsäljare måste vara ett otacksamt yrke. Jag gillar dom inte heller.

Shamrock sa...

Jag brukar vara helt tyst tills det kommer en fråga. Oftast frågar de inget utan bara mal på med påståenden.

Gafflan sa...

Dessa försäljare som vill sälja det ena mer fanstastiska än det andra! Nix har jag hemma, på jobbet har vi det inte. Tror jag skulle kunna skriva en hel roman om telefonförsäljarterror, kanske inte en roman men i alla fall en avhandling...eller kanske en liten novell. Nä, jag har väldigt sällan 20 sekunder över till sådant.

Stina sa...

och jag.

nillas liv på pinnen sa...

Vi nixade oss för några år sedan och frågan är om nixtiden har gått ut för på senaste tiden har försäljarna blivit mer frekventa...

Fru Gårman: Trist att man måste bli otrevlig typ.

Från en drottning till en annan: Det är klart att man inte kan lattja med våra tjugosekundersperioder hursomhelst! Goddamnit!

Oslo: Jag lider med de som måste ta de här jobben, likt förbannad blir jag irriterad när de försöker lura mig.

Shamrock: Man kanske lite snyggt bara skulle tappa luren i golvet? Och sedan lägga på den.

Gafflan: En novell lär väl inte räcka långt för det ämnet...?

Stina: Då är vi två.

Märta sa...

Jag har lärt mig att raskt avspisa dem. Ibland så effektivt att jag snäpsar av någon som inte alls ville sälja något utan bara lät misstänkt hurtfrisk på rösten.

Mina absoluta antiobjekt är de som börjar med:
-Jag har en present till dig.
Och så måste man köpa 3 pallar kopieringspapper och 19 balar toapapper för att få "presenten". Blä, för dem!

Magica de Hex sa...

Nix pix.

Madlar sa...

Har NIX på fasta telefonen, fungerar bra. På mobilen har jag lyckats klara mig från försäljare.

Maria sa...

Jag tror att man måste förnya nixen efter ett tag....

PS Jag har inte heller 20 sekunder över och om jag nån gång får det kan jag komma på bättre saker att göra än att säga upp medlemsskap - läsa en blogg t ex ;)

stort och smått sa...

Tjugo sekunder har man, men inte komihåget att använda dem till att säga upp prenumerationen.

Tant Björn sa...

Nä, sånt där glömmer jag också bort att tacka nej till i tid så jag säger alltid nej tack också. De kan vara jobbiga telefonförsäljarna men jag blir nog mest full i skratt över deras svada och försäljningstaktik

Den hemska tvillingen sa...

Önskar jag fick lägga vantarna på den där listan med telefonnummer till telefonförsäljarnas chefer och sen skulle jag ha jätteroligt! Å vad jag skulle ringa JUST i middagstid eller vid pass 8 på kvällen och påståfråga att jag inte stör väl. Och vilka fina erbjudanden samtliga skulle få...för att jag är så fantastiskt snäll eller för att min chef (det vill säga jag) har bett mig särskilt att ringa just dig (och dig och dig och dig). En kvart per samtal skulle jag nog satsa på och det med bästa bimborösten!

Bara jag fått tag i listan så ska detta bli verklighet.

Anonym sa...

Jag har blivit telefonterroriserad av Stora Romanklubben TROTS att jag är med i NIX sedan länge.
Nu har jag anmält klubben hos DM
http://www.dm-namnden.org/Anmalan.aspx
Hoppas att MÅNGA gör det. Värsta sortens försäljare.

hälsningar /Anna

PS. Ring NIX från den telefon vars nummer skall spärras på nummer 020-27 70 00. Det är gratis.

GlimraSkimra sa...

Jag brukar säga nejtack en gång. Sedan är jag tyst och låter dem prata och rätt som det är tystnar dom också och undrar varför jag är tyst. Då brukar jag vänligt men bestämt fråga om han inte lyssnat på mitt första och enda svar. Det är effektivt... :)

Anneli sa...

De ringde mig också. Det finns inget mer irriterande. Man säger nej direkt, men de vägrar sluta prata. Sedan blir de sura när man håller fast vid sitt nej. Dåligt!

nillas liv på pinnen sa...

Märta: Man kan bli galen för mindre...

Magica: Ska bli. Fast jag redan har det.

Madlar: På mobilen har jag nästan lyckats klara mig. Man får vara glad för det lilla.

Maria: Det kommer bli förnyelse här så det ryker om det.

Sos: KOmihåg? Vad är det för något?

Tant Björn: Jag är dessvärre inte fullt så lättroad...

Tvillingen: Jobba på det! Please!

Anna: Tack! Här ska ringas! Och sen ska det bli intressant att se om de vågar ringa ändå...

Glimra: Nej verkar inte ingå i deras ordförråd...så då får man hitta på andra metoder.

Anneli: Han hann aldrig uttrycka sitt missnöje med mig. Tur för honom.

Cicki sa...

Jag fick samma erbjudande idag. Medan jag var på Ikea. Tackade nej och har bloggat om det.....:-)

cat sa...

Då funkar vi lika i det här fallet :)
Har Nixat min telefon, så att inte vilken telefonförsäljare som helst ska kunna ringa och störa mig.

Lisbeth sa...

Kände du honom? Skämt å sidor just de försäljare som arbetar på det är sättet är för mig en skräck. har så svårt att bryta samtalet och värdefulla minuter ängnas åt Annika, Krister eller vad dom nu heter. Annat var det förr. Jag ringer från Svalan....Då minsann bröt jag snabbt för där fanns ingen Annika
Ha det bra

Linn sa...

wäää nej det är klart som fan du inte har tjugo extra sekunder till deras skuldbeläggande. "vad är det för fel på dig som inte vill ha min present som jag vill ge till dig?"

Anonym sa...

Nej, han var inte söt. Alls. Han med telefoen var mycket sötare.

/mockis