onsdag 27 april 2011

Om att låta karaktärerna leda vägen

Läser en blogg som heter writerjen och hon skriver idag precis det jag vill höra:

Events in the book must arise out of the characters' needs, not my needs. Plot points must evolve naturally from the characters, rather than being imposed upon them.

It can be a scary lesson, because when I don't know where a story needs to go, it's tempting to impose a structure on it, in a top-down manner. Instead, I need to listen to the characters. They will tell me.

Låter eventuellt lite flummigt, men har man så viljestarka karaktärer som jag har måste man låta dem gå sina egna vägar. Och nu ska jag kolla med de mina vad de vill göra idag.

8 kommentarer:

Zelda sa...

Det låter helt rätt, låt dem dra iväg bara och haka på och ser vart det bär. Det här kan ju bli precis hur som helst =)
Spännande!

Shamrock sa...

Det låter spännande, man vet aldrig hur det slutar

cat sa...

Låter som en bra idé.

Magica de Hex sa...

Tummen upp - jag hejar på henne.

mockapocka sa...

Lite likt livet med tonåringar if you ask me.

Anna sa...

Aha, är det så man kan göra. Lyssna på rösterna i huvudet... ;)

Ulrika sa...

Det där har jag läst någonstans jag också, fast på svenska. Men andemeningen var densamma, det är karaktärerna som bestämmer vad som sker. Åtminstone delvis, det är ju en hand bakom karaktärerna också.

Du är så vis. Fortsätt med det.

nillas liv på pinnen sa...

Zelda: Jag önskar bara att de var bättre på att skriva.

Shamrock: Nej, det har man fan ingen aning om.

Cat: You say? Och du borde veta.

Magica: Jag ger inte mycket för henne just nu. Det beiga stycket.

Mocka: Kanske likt livet överhuvudtaget, faktiskt.

Anna: Ja, någon gång ska man ju ha användning för dom också.

Ulrika: Här finns ingen hand bakom men så går det också som det går.