Medelålderns not so diskreta charm

Nu när jag tagit tag i min bloggs utseende känner jag att jag även borde styra in den i rätt kategori. Är det här en medelålderskrisblogg eller inte? Jo, men det är ju det.
Och mina ögonbryn har en tendens att rufsa till sig när jag sover. Det är ett förhållandevis nytt fenomen för mig så jag tror att det kan kategoriseras som ett medelålderskrisproblem.
Om det bara var att kamma till dem i samband med morgontoaletten vore problemet ringa, men så är det förstås inte. Kanske är det här ett så vanligt problem att alla som läser detta nu bara: Ah men aaah, det problemet kan man ju bli galen på! Jag misstänker det. Och hoppas, för finns det något värre än att vara den enda som har ett problem? Det är då man känner sig udda på ett dåligt sätt. Det finns ju bra udda också, som Julia Roberts rufsiga hår i Erin Brockovich, och Meg Ryans gångstil. Det är exempel på udda som går hem, mina ögonbryn hör till den typ av udda som inte går hem.
Om de bara var rufsiga skulle jag inte klaga, men nu kommer vi till kärnan i det här inlägget: de gör ont. Hårstrån som ligger åt fel håll gör det, inflammation i hårsäcken förmodligen. Kan bara åtgärdas med att hårstrået rycks bort så att hårsäcken får en chans att återhämta sig.
I det här skedet står jag inför två problem. Det ena är att jag behöver en pincett. Jag köper en i veckan, ändå finns det ingen när jag ska ha den. Kanske bygger någon i familjen en hemlig pincettskulptur av jävligt ansenlig storlek, det är min teori.
Om jag mot förmodan råkar hitta en pincett så inträder problem nummer två: jag har läst att man inte ska rycka bort de onda hårstråna i ögonbrynen, för äldre kvinnor som gör det har snart inga ögonbryn kvar och måste därför måla dit dem, och det vill inte jag. Jag pallar liksom inte hela sminkgrejen, först behöva lägga en massa pengar på det och sedan använda tid på morgnarna till själva målandet. Kanske måsta kliva upp tidigare till och med.
Jag förväntar mig inte att ni har en lösning, men om ni inte säger att ni har samma problem som jag så kommer det kännas som att jag inte har några kompisar.