Värmer upp med ett blogginlägg.
Öppnar nytt worddokument.
Uppdaterar facebook.
Daterar worddokumentet.
Kollar om jag fått några kommentarer på blogginlägget.
Tittar på worddokumentet. Funderar.
Kollar om jag fått några 'gilla' på facebook.
Läser några blogginlägg. Kommenterar.
Kollar om jag fått några kommentarer på mitt blogginlägg.
Skriver en mening på worddokumentet. Funderar.
Kollar om jag fått några fler 'gilla' på facebook.
Läser meningen på worddokumentet och slår i synonymordboken. Byter ut ett ord.
Kollar hur många ord jag skrivit: elva. Tolv med det utbytta ordet.
Sparar.
Tar rast.
Om någon undrar varför det går långsamt.
19 kommentarer:
Misstänker att det nog skulle bli fallet om jag skulle försöka mig på att skriva något längre jag också... ;)
Låter som en väl värd rast, om du frågar mig. Och ja, jag har ju undrat, varför det går så långsamt. Men ting tager tid!
Ett konstverk måste ju få ta tid och värkas fram, så jag förstår helt och fullt att din skrivprocess är som den är ;)
Haha, jag känner igen det där. Inte med tolv ord men med att göra allt annat innan jag är redo.
Kan du inte låtsas att ditt manus är en blogg? Menar, när du bloggar verkar ju orden fullkomligt strömma ut!
Och det är inte ens måndag!
Men varför blir det så där ibland?? Spelar ingen roll vad det är man borde göra, man gör det andra först iaf!!
Här kommer ett glatt tillrop! Oj, vad jag tycker om dig!
Här kommer mitt bidrag till dig för att du ska ha ytterligare något att läsa innan du gör något annat!
Skynda långsamt. Vi väntar. Den som väntar på nåt gott...
Nyss skrev du om alla uppslag du fick ang. festavslutningen!? Kunde du inte avsluta den, eller? Håller de fortfarande på?
Skit i avslutningarna, börja på nåt nytt, sen kan du gå tillbaka och avsluta, tror jag som aldrig skrivit en bok eller ens börjat på nån beige sak. Tänkt har jag, men det räknas inte.
Ös på Nilla, vi väntar!
Jag ska genast gå in och gilla på din FB
Jag känner igen det där... Lite charmigt på något sätt ändå, eftersom skrivandet är så ensamt och människan skyr ensamhet...
Äsch då, det går ju framåt. Det är bra det! :)
Bäst att jag också gillar dig på FB. Det är väl den där känslan av att det händer något som du vill åt?
Prokrastinering är ett bra och användbart ord. :)
Testa igen. Spinning alltså. Mitt bästa nybörjartips är att så här i början starta med lågt motstånd för att ge järnet efter återhämtningen.
När jag pluggade och hade examinationer att skriva drabbades jag ofta av vad du bekriver. Då gick jag långa promenadrundan och ofta så kläcktes då så många ideér att jag fick småjobba hem för att inte glömma bort mina briljanta meningsuppbyggnader!
Jag ska skicka vänförfrågan till dig! Sen kan jag trycka gilla-knappen massemasse!
Glimra: Kör på! Det är ganska trivsamt, faktiskt.
Singel: Ting tager alltid tid! Och måste så fåver göra!
Cat: Tack! Det var precis det jag behövde höra.
Åsa: Visst är det intressant!
Duktiga tjejen: Ingen dum idé! problemet är bara att jag är dålig på att lura mig själv...så det får nog VARA en blogg isf.
Renée: Nej, det är typ fredag...?
Lippe: Kanske för att man är en luststyrd människa? Vilket ju är en jävla tur, om man tänker på saken.
Spader: Åh, vad du är söt! <3
Marina: Man tackar!
Smål: Det är tur att ni väntar, annars skulle det aldrig gå.
Shamrock: Thänkyou! =)
Joanna: När man ser det på det sättet blir det nästan poetiskt, och inte dåligt alls!
GAAAAH! Nu måste jag till jobbet...
Hej Nilla!
Trillade in här via kommentar hos Tant Björn och måste bara säga att det här inlägget beskriver min senaste vecka då jag varit hemma med min sjuka dotter.
Sambon har undrat vad jag pysslat med hela dagarna då dottern sovit bort mesta av dagen.
-Jaaaa.... jag har suttit lite vid datorn...;)
Skicka en kommentar