Snart har jag lyckats ro mitt nyårslöfte i hamn genom att blogga regelbundet hela året. Det första nyårslöftet i hela mitt liv, så vitt jag kan minnas, som jag håller.
Så mycket varannandagsgnäll, men det har det varit värt. Jag tycker om att gnälla, det kommer naturligt och håller mig vital.
G’natt.
3 kommentarer:
Ja, att gnälla av sig är bra för kropp och själ (men såvärst gnällig är du nog egentligen inte). Jag är mer tveksam till en rekommendation av en äldre dam som fick frågan hur hon håller sig så vital: "Jag tänker ut raffinerade hämndplaner för alla som jag vill hämnas på. OCH SÅ VERKSTÄLLER JAG DEM!" Låter jobbigt, tycker jag.
Det låter också som ett synnerligen hållbart löfte om du skulle vilja förlänga det ett år eller två. Få saker i livet är väl så vanligt förekommande som vardagsgnäll så det finns goda förutsättningar vad gäller utbud och inspiration. Det är också väldigt hälsobefrämjande att få uttrycka missnöje eller gnäll. Jag har ingen källa på det förutom min egen empiriska högst privata forskning i min vardag men tänker att den är lika god som någon. Om än lite liten kanske. Med andra ord slår du två flugor i en smäll om du förlänger löftet eftersom du både uppdaterar din blogg regelbundet och dessutom tar hand om din hälsa och dina franska nerver.
High five på den!
/lillasyster
Karin: Hahaha! Det låter som en dam med krut i. Men, ja, hon kanske har det ganska slitigt, ha ha. Kan dock vara ännu slitigare att förtränga tankar på hämnd. Enligt egen erfarenhet ;)
Lillasyster: Det finns risk för förlängning. Har fått in det regelbundna bloggandet i mitt blodomlopp nu. Inte så lätt att avbryta, sålunda. Och en gnällkanal är bra att ha! Har heller ingen källa på det, men jag känner att det stämmer.
Skicka en kommentar