måndag 4 april 2011

Skrev till halv ett i natt

Äter min lunchmacka vid en dator på jobbet och lider av svårartad längtan hem till min beiga roman. JAG VILL SKRIVA! Om jag inte kunde sortera in mitt fabulerande under rubriken 'romanskrivande' skulle jag nog bli orolig över mitt lätt maniska tillstånd. Men nu är det ju romanskrivande det är frågan om dårå. Vilken tur, liksom.

15 kommentarer:

Knasterfaster sa...

Är det likadant för dig som det var för Kim Thúy? Dagens tidning. Del 2. Sidan 15. Bildtext.

reneesfotoblogg sa...

Kan vara vårkänslor också men skit samma, skriv så det ryker!
mvh R

Titti (not a real person) sa...

Jag tycker du är fantastisk som håller igång både jobb, familj och författande av roman! Och inte att förglömma: en st. underhållande blogg!
And you are still going strong! (dessutom)

Åsa Hellberg sa...

Jag skulle så gärna vilja få en bra idé så att jag också kan få längta, men icke.

Anonym sa...

Författarens hårda liv. Nilla du måste sova nån gång också, säger tanten!

Småländskan sa...

Åh, vad jag minns den där känslan du har! Men min känsla berodde på att jag ville hem, hem, hem så snabbt som möjligt för att måla! Köra alldeles för fort från jobbet, slänga på mig målarskjortan och sen igång! Vilken lycka, vilken frihet att bara få vara där i ateljén, kladda, skissa, måla. Glömde tid och rum, glömde att både laga och äta mat. Blev påmind många gånger av mannen som kom och undrade om jag var hungrig, om jag skulle tillbringa kvällen/natten i ateljén, där uppe på sovloftet, om han möjligtvis skulle komma ut med en tallrik mat och kanske t.o.m. väcka mig morgonen efter!
Ja det var tider det, underbara tider. Så ja, jag förstår helt och fullt ditt "maniska tillstånd". Håll hårt och länge i det tillståndet!
Kram

Magica de Hex sa...

Det är ju underbart! Det bara och hänga med i flowet!!! SKRIV på för bövelen. I wish I was there ... är avis värre.

S sa...

Jag är så imponerad av dig. En romanskribent. Mäktigt!

Shamrock sa...

Härlig känsla!

Sara sa...

Vilken härlig känsla! :D

Ulrika sa...

Jag är duktig på idestadiet i huvudet, men se skriva som du det klarar jag inte.

Kip going!

Mika sa...

Jag tror du har blivit biten av en musa minsann!
Nu kan du titulera dig författare när du presenterar dig! Härligt!

cat sa...

Kan du inte smyga in lite skrivande på jobbet på något sätt?

nillas liv på pinnen sa...

Knaster: Det har jag inte läst. Ska kolla och återkomma i frågan.

Renée: Vår? Är det vår?

Titti: Still going strong? Är det inte så man säger till folk över åttio som fortfarande är friska?

Åsa: De kommer bara när de själv vill det, de jäklarna.

Tant Björn: Ibland gör jag det! Mamma.

Smål: Precis så är det! =)

Magica: Rätt vad det är kanske du är det.

Stina: Haha. Låter helt förryckt när du säger det på det sättet.

Shamrock och Sara: JA!

Ulrika: Hur kan du veta det???

Mika: He he, tror jag väntar med det ett tag...

Cat: Då får jag sitta med jobbet hemma istället tyvärr...=/

Titti (inte lika strong som du, tyvärr) sa...

Hi-ho-ha-ha! :p
Jag älskar dina svar på kommentarerna!
(läser samtliga som kommenterar och dina svar)