Jag skriver uruselt just nu. Eller kanske inte uruselt, men nästan. Jag får ungefär två poäng på den tiogradiga skalan. Och jag pratar förstås om min beiga roman. Mina inlägg här på bloggen håller ju alltid obegripligt hög klass, vad jag än gnäller om. Ten out of ten.
Det kan vara så att mitt romanskriveri har varit lika dåligt hela tiden utan att jag märkt det eftersom jag lallat omkring med rosafluffiga skygglappar och upptempoknäck i hörlurarna.
Dock tror jag att berättelsen är lite bättre i början. Men sen rullar det snabbt utför.
Och nu har jag inget mer att säga om det.
22 kommentarer:
Vem sätter poängen? Du själv? Har nån fått "provläsa" din beiga? I så fall tror jag att du får betydligt högre poäng! Ge inte upp, alla författare hamnar i downperioder, det har jag läst om.
Kan det vara så att du har kommit till mitten? Enligt Neil Gainman är det just där alla drabbas av känslan av att man inte gör sin idé rättvisa. Att allt borde skrivits på något annat sätt eller allra helst av någon annan. Han säger också att det går över när man har kommit en bit till och sedan rullar det på och blir roligare och roligare fram till slutet.
Jag tycker att vi ska tro på den gode Neil!
Jag tror på vad den ovan har kommenterat.
Och hej på dig! :)
Klart som korvspad att den gode Neil och Den där tjockisen har rätt! I det här fallet har du tokfel.
Säkert.
En helt annan, men väldigt viktig sak. Kan jag fråga något om medelålderskrisen? Känner att jag har en fråga som vill ut och det här är ju en frågespalt trots allt. Eller hur?
Skicka hit det där romanskriveriet så ska vi se om det är så dåligt som du påstår. (det ordet får mig alltid att tänka på te av någon anledning)
Jag tvivlar nämligen på att du är helt sanningsenlig, jag vill till och med drista mig till att påstå (nu tänker jag inte på te av någon anledning) att du helt enkelt far med osanning!
Småländskan: Klart jag sätter poängen själv! Ingen gör det med samma precision.
Tjockisen: Neil Gainman...*memorerar*
Ja, kära du, jag har kommit ungefär till mitten. Hur kunde du veta det?
Jag antar att Neil skrivit en bok på ämnet? Oavsett vad så är han min bästis nu. Förutom du då.
Malla: Tack söta du!
Singel: Klart du kan ställa en fråga! Min medelålderskrisspalt är det enda jag har kvar att klänga mig fast vid nuförtiden ju. Shoot!
Tvillingen: Åh, nej, nu fick jag sån där ångest som sprider sig från magen och uppåt som kolsyra. Du vet?
Jag kanske skickar. Men först måste jag skriva om det. Byta ut karaktärerna och placera de nya i en ny miljö, typ Thailand.
Ja ja, jag skickar väl då. Imorgon kanske.
Nej, han har nog inte skrivit någon bok om just det. Men en hel massa andra böcker. Jag tror att jag läste det i hans blogg eller på någon förlagsblogg.
Sant är det säkert i vilket fall som helst. Man kan lita på fantasyförfattare. Det vet ju alla.
Uppgraderad till bästis? Man tackar!
Äh, du har en svacka bara. Händer alla. Fortsätt skriv bara.
Nejmen alltså, så här är det ju: av misstag har du råkat få din beiga som egentligen är av guld, förväxlad när du var på skrivarkursen senast. Så det är din bordsgrannes bok du har hemma nu. Bara att byta tillbaks vid nästa träff då liksom. Lite pinsamt kanske, men vad tusan, sån´t händer oss alla ibland! Ja inte att förväxla romaner då men... (oops! nu ska jag nog ta mina fingrar från tangentbordet *visslar oskyldigt*)
*Vinkar försiktigt från marginalen*
Jag tror att det är närhetsprincipen. Det finns väl en sån princip? Det som du skrivit tidigare tycker du är bättre för att du hunnit glömma vad du skrev och när du läser det nu läser du med nya ögon.
Det är ingen fara, du har bara hoppat på den skrivande berg-och-dalbanan. Lite upp och lite ner. Mycket rädsla och ännu mer glädje :)
Esset brukar säga; "Nu pratar vi inte mer om den skiten!"
...men den beiga kan vi väl prata litet om. Tänker att du kanske är hård mot dig själv. Eller så får du väl skriva om litet.
...och ja, blogginläggen går strålande.
Inte för att jag vet ven den där Neil är, men bit ihop du och fortsätt så blir det säkert bra!!
Själv är man den strängaste kritikern, är det inte så? Var nu inte så hård mot dig själv. Se inte det negativa - se det positiva istället och fortsätt i den riktningen.
Ja, jag vet. Lätt för mig att säga som inte ens skriver på någon beige roman... ;)
Den beiga kanske helt enkelt behöver vila lite .. eller läsas av mig till exempel.
Snart så ska du se att din beiga roman flyter på som den ska igen.
Heja Neil Gaiman!
Låt någon läsa. Pronto!
Har du kommit till mitten! Det är fantastiskt!!! Du är snart i mål!!! Nu kommer massa action och en säck som ska knytas!
Its going to be excellent!
Och jag SKA få läsa!
Kram
Tjockisen: Varsågod.
Sos: Ja, jag gör det. Hur går det själv med svackor och toppar?
Titti: Om det inte vore för att vi skriver så pass olika på vår skrivarkurs... Skullenog behöva droga mig för att missta någon av de andras för mitt. And I don't do drugs.
Maj: Jag klänger mig fast vid den principen nu för allt vad tygen håller.
Anneli: Den har jag hört talas om. Det är väl bara att sitta still i bergodalbanevagnen och hålla i sig. Inte titta ner när man är högst upp och inte kliva ur när man är längst ner.
Spader: Jag hoppas att jag är hård mot mig själv, men fan tro't.
Marina: Han verkar något att hålla i handen när det blåser.
Anna: Du kan ju alltid börja! =)
Magica: Jag tänkte skicka lite till men nu åker ju du till Småland...
Cat: HEJA! Han måste ha rätt, helt enkelt.
Åsa: Jag har idag skickat en del till två personer. Duktig kicka! (Jag, alltså.)
Mika: Jorå, en vacker dag ska du få läsa. Det har jag gett mig fan på.
Skicka en kommentar