Benny: Du Britta, jag funderar på att börja blogga.
Britta: Va?! Varför ska du det?
Benny: Något ska man ju göra när man går i pension ...
Britta: Nu förstår jag ingenting. Är det för att jag har pratat om att börja blogga?
Benny: Öööh ... ja, jag har väl fått idén från dig kanske.
Britta: Om man ska blogga behöver man ha något att skriva om, har du tänkt på det?
Benny: Nej, inte direkt.
Britta: Du måste planera först.
Benny: Nä, det vet jag inte?
Britta: Annars blir det bara trams.
Benny: Är det planering du har hållit på med alla år du pratat om att komma igång?
Britta: Vad i helvete menar du med det? Ja, jag har kommit fram till ett antal hållbara idéer, men de är hemliga.
Benny: Åh, hemliga? Vad spännande.
Benny ser intresserad ut. Britta ser påhoppad ut.
Benny: Jag kommer kanske strunta i planeringen för jag har hört att man kan skriva lite vad som helst. En dikt ena dagen och allmänna tankar den andra.
Britta: Då får du fan vara anonym, ingen seriös bloggare blandar på det viset.
Benny: Åh, fan. Vad ska jag då kalla mig? Banny?
Britta: Nej, verkligen inte.
Benny: Benne?
Britta: Benne???
Benny: Ja?
Britta: Alltså, ta vad du vill. Jag lägger mig inte i.
2 kommentarer:
Hört på gymmet i början av månaden:
– Hej, jag vill ha ett årskort med extra allt!
– OK, handlar det kanske om ett nyårslöfte?
– Jajamän!
– Då har vi ett fint erbjudande om en veckas medlemskap och möjligheter att få specialtid för att kringgå fotoförbudet, då man får ta fyra selfies vid olika träningsmaskiner.
Men sån är ju inte du. Du fullföljer dina nyårslöften. Hela året!
Karin: Ja, det kommer jag göra. Ser (nästan) varje dag fram emot att sätta mig vid datorn och knattra på tangentbordet. Vill inte gå miste om det.
När jag stod i receptionen på Friskis för ett antal år sedan halverades antal människor som kom för att träna under perioden mitten av januari till mitten av februari. Man ska lova sig något man tycker om att göra, det är det som är grejen!
Skicka en kommentar