måndag 12 december 2011

When you're looking like that that that

Jag har tidigare inte kunnat skriva min beiga till musik, har bara blivit störd. Endast ljudet av ren tystnad har fungerat, så döm om min förvåning när jag nu plötsligt skriver SKITBRA till musik! Jag sätter på Westlife och skriver sedan i takt till musiken. Det fina med det är att jag håller tempot uppe och att en speciell känsla inträder. En Westlife-känsla. Inte så mycket pangtjoff men en hel del sockervadd och lycka. Whoever told you I was letting go, the only joy I've ever known lalala I'm never gonna say good bye cause I never wanna see you cry, I swore to you my love would remain lalalalala the more I know I love you, the mooore.

Ja, ni fattar. Nu har jag ingen aaaaning om kvaliteten i det jag skrivit. Lite som att skriva under the influence of drugs. Kanske borde jag lyssna på lite heavy metal också för de oväntade vändningarnas skull? Och för att undvika ett alltför sockersött slut, något happilyeverafter ville vi ju inte ha. Well, inte majoriteten av oss i alla fall. Jag ska förstås klämma in ett litet pyttehappilyeverafter för de som så önskade.

Har inte fått in schlurpet ännu, om ni undrar. Har ni något förslag på låt till det?

19 kommentarer:

Småländskan sa...

Ja.. Working class hero.. antingen med Ozzy O eller med John Lennon him-self!
Till den musiken, den låten, ja då kan man bara skriva världens bästa beiga!

TheWritefulBlog sa...

Låter bra. Spara heavy metalen till grälscener eller iaf konfliktfyllda scener och använd westlife till de mer ömsinta, kanske? :) Låter härligt, jag tycker också om när jag hittar låtar som passar att skriva till. Lady Gagas Alejandro är en sådan för mig. Likaså Trains Hey soul sister fungerade bra för min förra berättelse.

Knasterfaster sa...

http://www.youtube.com/watch?v=PKfD8d3XJok&feature=related
Inget schlurp men jag gillar den låten. Förut, för länge sedan, när jag fortfarande gick på gym och tränade, så lyssnade jag alltid på The white stripes.

Åsa Hellberg sa...

Westlife. Jag älskade dem. Finns de fortfarande?

Singelmamman sa...

Westlife har jag ingen aning om, men vad som helst som gör att du skriver låter som musik i mina öron. Något schlurp kan jag tyvärr inte komma med.

Erika sa...

Det verkar som du hamnat i ett flow. Då blev det säkert kanonbra!

Shamrock sa...

Glad musik = lyckligt slut?

nillas liv på pinnen sa...

Smål: Nä? Okej, då får jag satsa på den.

The writeful: Jag har liksom inte fattat att man kan skriva till musik förut, bara man hittar rätt låt!

Knaster: Fin låt! Med skor i och allt. Ska prova att skriva till den imorgon.

Åsa: De finns i min cd-skivslåda från nittiotalet.

Singel: Inte minsta lilla?
Nähä.

Erika: Ett flow kanske det var. Varade i ett par timmar i alla fall.

Shamrock: Well, lyckligt och lyckligt...?

Malla sa...

westlife är ju kungliga! :)
hm, har inga andra förslag.
Ave maria kanske.

TheWritefulBlog sa...

Hihi, whatever works, works! If westlife makes you write like never before I'd say stick with them. :P

Ulrika sa...

Det beror ju på vad du vill skriva. Vill du skriva ett lyckligt slut måste du skriva till glad musik.

Vill du hellre vara lite mystisk och lämna lite till läsarna att lista ut slutet som sker efter bokens slut (jag sa ju mystisk) så ska du höra på nåt myskoaktigt musikstycke.
Typ någon som tar de droger du vill undvika.
Någon som viskar eller skriker lite oplanerat.

ELler varför inte lite gladpop från vår ungdom?
Lite Gyllene Tider eller Ebba Grön?

mockapocka sa...

Min nuvarande favvo: Laleh!

Exempelvis Live tomorrow:
http://www.youtube.com/watch?v=tu9NPb2G_pM&feature=results_video&playnext=1&list=PLC2740D6BAEFF10D3

eller Roses:
http://www.youtube.com/watch?v=8AuriHO03Fk&feature=results_video&playnext=1&list=PL521B360EF9CAAC69

Känner mig helt bombsäker på att schlurpet kommer som ett brev på posten.

Lisbeth sa...

Vilken spännande utveckling det här fått. Jag är ju inte heller någon vän av riktigt sliskiga slut. Eftersom jag ville ha sockervadd så slår jag nu till med en ny vändning. Vad tror du om: What will we do with the drunken sailor. Där måste det varit många schlurp
Kan det vara något?

Magica de Hex sa...

Tjaaa. Skulle kunna vara arian ur Pärlfiskarna med Jussi Björling då.

Karin sa...

Eller "Till haaaavs..." Om du inte vet hur du ska avsluta den beiga kan du göra som jag (nästan gjorde). Skicka ut hela gänget i en garanterat sjöoduglig båt på det stormande hav. Det blir ett öppet och intressant slut och var och en kan fantisera sig den fortsättning hen vill ha.

Marina sa...

Tja, varför inte - Westlife kan helt säkert locka fram ett tydligt "schlurrrp-slut"!

nillas liv på pinnen sa...

Malla: Ave Maria kan ge ett mycket intressant slut, känner jag.

Writeful: Well, they do NOT.

Ulrika: Skulle vilja hitta en låt där de viskar och skriker lite oplanerat!!! Wow. Det är exakt min roman i ett nötskal.

Mocka: Ja, Laleh är grejt. Den jag tycker mest om just nu är Snö. Men Live tomorrow med sin vackra video går verkligen inte heller av för hackor. Men om det blir så mycket schlurp där vet jag inte...?

Lisbeth: My god, du har ingen aning om hur bra den passar! =O

Magica: Tror inte jag har hört den, vilken melodifestival var den med på?

Karin: Men jag får bestämma vilka som drunknar och vilka som klarar sig?

Marina: Nja, det blev mer ett sliskslut där, tyvärr. Och så kan vi inte ha det.

Magica de Hex sa...

Med i, menar du?

nillas liv på pinnen sa...

Magica: Haha, är det så jävla noga med rätt preposition, menar du?