Jag brukar ofta, för döva öron, säga att varje dag är ett äventyr. Det är så mycket som händer från morgon till kväll, både stort och smått. Och för första gången i livet. Till exempel idag:
I förmiddags blev jag bjuden på hemmagjord kladdkaka av en arbetskompis som heter Anna. Jag visste inte ens att hon kunde baka, men det kunde hon.
På eftermiddagen kom mitt tvååriga barnbarn och hälsade på mig på jobbet. Han smälte in som om han inte gjort annat än hängt på lärarrum i sitt korta liv, men faktum är att det var första gången han var på mommas jobb.
Efter jobbet gick jag till optikern och hämtade ut nya glasögon. Det har jag gjort många gånger förr, men de har aldrig förrän nu kostat över tio tusen kronor.
På vägen hem, i min lilla bil, började plötsligt de flesta av panelens varningslampor lysa. Jag svängde av från motorvägen och upptäckte då att bromsen inte fungerade som den brukar. Det ledde till att jag fick stanna och ringa efter en bärgare (en supertrevlig Amanda) och det har banne mig aldrig hänt mig förut.
Det är spännande att leva, annat kan man inte säga.
3 kommentarer:
Helt enig! Ibland dyker det upp reklam om ett eller annat som ska "ge spänning i tillvaron". Då reagerar jag som min farmor, när hon blev erbjuden något alkoholhaltigt: Nä gu' bevare mig, usch då!" Det räcker så bra som det är med den spänning som finns.
Läskigt med bromsar som inte fungerar! Tur att det gick bra ändå. Min erfarenhet av bärgare är också god. Himla trevlig yrkeskategori, faktiskt.
Karin: Känner mycket väl igen mig i din farmors reaktion. Herregud, livet är ju en thriller! Det är konstigt att man fortfarande står på benen.
OMG! Det borde vara förbjudet för bilar att bete sig på det sättet! Bra att du kunde skicka bärgaren på henne! (för din bil är väl en hona?)
Skicka en kommentar