Läste på nätet att ens 'mentala processer' kan ta skada av tvångsmässiga beteenden.
Trist!
Det innebär att jag kanske måste bryta mitt nyårslöfte om att blogga varje dag hela året, för att rädda det jag har kvar av mina processer. I sanningens namn är det lite sjukt att jag hängt i som jag har; i sju och en halv månad har jag skrivit inlägg varenda dag. Jag har förmodligen redan hunnit bli rätt störd utan att själv vara medveten om det.
Alltså kan det bli så att jag måste sluta upp med mitt dagliga bloggande. Å andra sidan kommer jag börja skrika när jag nyser, så det går nog på ett ut.
7 kommentarer:
Vad räknas in i tvångsmässiga beteenden? Inte den där koppen kaffe jag måste ha varje morgon va? För den är jag verkligen inte beredd att ge upp.
Välkommen till de nyblivna skriknysarnas skara!
Jag skulle nog vara försiktig med den där koppen kaffe om jag var du … / Says Nilla
Om det stämmer borde jag inte ha någon mental kapacitet kvar alls! Så fort jag har lite tråkigt börjar jag räkna stegen jag tar eller lyckstolparna jag går förbi eller något annat meningslöst. 😄
Å andra sidan har jag läst någonstans att det är väldans bra för ens mentala processer att skriva varje dag. Spelar ingen roll vad, det kan vara aforismer, lite trams, skvaller, dagboksliknande anteckningar, notiser om vardagens vedermödor och glädjeämnen, väderleksrapporter, ja verkligen vadsomhelst, bara man skriver något. Varje dag.
Professorkajsa: Är det ett tvång inblandat? Eller räknar du bara för skojs skull? Svaret på de frågorna avgör hur mycket mental kapacitet du har kvar.
Karin: När du uttrycker det på det sättet ser det ju möjligt ut att fortsätta mitt dagliga värv. Varsomhelst, alltså?
* vadsomhelst
Ibland är det ju svårt att veta om något som känns skoj också kan vara lite av ett tvång eller om ett tvång kan kännas skoj? Jag tycker det är rätt kul att räkna :)
/Professorkajsa
Skicka en kommentar