torsdag 17 mars 2011

Allt jag ber om är en skrivlya med betjäning och oceaner av tid

Nu måste jag gå och jobba och det känns bara så totalt fel! Var är logiken?
Jag behöver vara här hos mina karaktärer och se till att de får en fortsättning på sina liv, det känner jag tydligt.
Jag har skrivit om delar av början på min roman idag. Inledningen ska ju vara så himla intresseväckande, ni vet. Nu är den det i alla fall, man får ta seden dit man kommer. Sprängfylld med hintar och cliffhangers och spännande karaktärer, jorå. Ingen kommer lämna den inledningen uttråkad, det kan jag tala om.
I kväll, eller någon annan kväll, ska jag svara på era frågor i förra inlägget. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, kom ihåg det.

11 kommentarer:

Marina sa...

Spännande...ja, inte den delen om att gå till jobbet, utan det andra!

Speja sa...

Nä, det betvivlar jag inte ett ögonblick - att det blir spännande alltså. Nu har jag ju inte hängt här på väldigt länge men jag förstår ju att det är bokkokeri på gång.
Kram
Speja

Knasterfaster sa...

Jaha du. Det är så landet ligger. Jag tror inte att det är bra att du lämnar dina karaktärer vind för våg allt för länge. Tänk om de bildar fackförbund och börjar ställa krav på dig om än det ena än det andra.

Småländskan sa...

Jaha?? Och vad är problemet? Skrivlya, betjäning och oceaner av tid borde väl vem som helst få. Speciellt de som är inne i en period av skrivande, formande av sina karaktärer och allt vad det innebär. Det fattar ju varenda en, att bara behöva be om såna skitsaker är skrämmande.
Nehe du Nilla, nu får du allt ta tag i det här, både med din skolledning, familj och alla andra. Vi är otroligt många som hoppas på att du får alla dina "önskningar" uppfyllda. Snart eller allra helst NU!

SARA sa...

Det låter som en härlig utopi! Tid kan man aldrig få tillräckligt mycket av tycker jag och lite betjäning kan ju inte heller skada. ;D

Markattan sa...

Om jag betjänar och undervisar kanske du kan nöja dig med att sitta vid köksbordet och skriva?

Nu ska vi bara hitta en vikarie till

Markattan

Anneli sa...

Jag beställer också ett sådant paket!

Jag hörde människor berätta om varför de skriver och en flicka sa: för att mina karraktärer överlever inte utan mig. Ta hand om dina karraktärer :)

Stina sa...

Fast den som väntar på något gott, väntar ju alltid för länge... Är det inte så det är? ;)

cat sa...

Nu ser jag ännu mera fram emot att få läsa ditt alster :)

Madlar sa...

Om jag kan få plats i ett hörn i din skrivarlya så tjoa till. Behöver tid, inspiration o utrymme att gå vidare från noveller o krönikor till en roman. Fan, att det ska vara så svårt att komma igång.

nillas liv på pinnen sa...

Marina: Den andra delen är VÄLDIGT spännande. Så spännande att jag inte har vågat komma igång och skriva idag.

Speja: Bokkokeri är rätta ordet! =)

Knaster: Men jag ser till att de hela tiden har varandra att bråka med så att de inte kommer på den tanken, förstår du. Lite som i verkligheten.

Smål: NU kan du fetglömma. I bästa fall har jag skrivit klart innan det här året är slut. I bästa fall, alltså.

SARA: Nej, mer betjäning till folket! Jag har försökt lära min familj hur man betjänar mig men misslyckats ganska kapitalt.

Markattan: Ja, när kommer du?

Anneli: Så sant som det är sagt! Har man satt karraktärer till livet så får man helt enkelt ta hand om dem. A life-time responsibility.

Stina: Nä, är det så det är? Inte i min del av landet.

Cat: Ett är säkert och det är att det kommer bli många svikna förväntningar om min beiga någonsin blir läst av mina bloggvänner...

Madlar: Jag tjoar! Man skulle vara ett gäng som skaffade ett hus/en lgh tillsammans enbart för skrivande...Hjälp, vad mysigt!!!