Sedan jag började skriva läser jag skönlitteratur mer girigt än förr. Vill inte missa något. Ibland stryker jag till och med under när det är något jag gillar extra mycket. Som den här utläggningen för att beskriva en karaktär (Rakel) i Jonas Gardells Vill gå hem:
"Man kan dela upp människosläktet i två grötkokartyper.
Den ena mäter nogsamt upp en deciliter gryn och två deciliter vatten plus en halv för kastrullen, kokar sedan angivna tre eller fem minuter.
Den andra häller i gryn och vatten på måfå och ser vad det blir.
Rakel hör till den senare kategorin."
Förutom att jag förstår precis vilken sorts människa (slarvmaja) Rakel är så börjar jag osökt filosofera över vem jag är. Jag tänker att jag givetvis är på-måfå-typen, samma som Rakel, innan jag med viss bestörtning inser att jag ju är den andra typen! Den som mäter upp både havregrynen och vattnet i decilitermått och kokar tre minuter exakt. (Inte fem minuter, var fick du det ifrån Gardell?)
Jag som är en sådan hopplös noll-koll människa kvalar alltså in i decilitermåttsgrötkokarkategorin! Har man inte stadigt grepp om så mycket annat i livet så kan man i alla fall kontrollera gröten, typ. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.
Till vilken kategori hör du?
22 kommentarer:
Oj, här var det många Alfapetpoäng att hämta!
Jag tillhör inte grötkokarkontrollantkategorin i alla fall!
Jag höftar för det mesta, både vad gäller mat och annat, som gröt, som jag numera inte äter, då jag tvingades äta sån för tusen år sen.
Nja, erkänner, kanske inte direkt tusen år sen. För några år sen hade jag en som fixade frukosten där hemma och hans gröt åt jag! Ba´ fö´ att den var sååå nyttig.!
Jag mäter. I alla fall när det gäller gröt, jag vill inte ha någon vattvälling.
...jag är verkligen nummer två... och min sambo tillhör nummer ett. Detta leder till många härliga (inte!) diskussioner om hur man lagar mat och läser recept.
Jag brukar kalla honom för pedantisk köks nazist med autistiska ordningochreda problem och han mig för analfabetisk flummig kaos-människa.
Kanske inte just med dom orden... men du förstår vad jag menar!
Jag vill gärna vara den där människan med koll, men är ohjälpligt Rakel rakt igenom. Tror inte ens jag lyckas lura min omgivning till någonting annat!
Jag har precis läst Jonas Karlssons novellsamlingar efter att ha sugit upp tipset här. Tack för det, älskade dem!
Jag utgår från att jag är grötkokarkollsmänniskan men får nog lov att inse att jag höftar lite väl mycket... Och blir förvånad.
Same same som dig gullet!
Jag gör inget i köket utan min måttsats
Jag följer grötreceptet till punkt och pricka. Det måste jag annars skiter det sig.
Pannkakor gör jag också enligt recept - och nej, jag har inte lärt mig det utantill!
Men allt annat gör jag utan recept och instruktionsböcker. Det är väl därför jag aldrig lyckats med någon kaka eller så i hela mitt liv. Om man bortser från Kungsörnens kakmix då, som ska blandas med vatten.
Jag kokar inte gröt. För finns det något värre än att diska grötkastruller?
Däremot hade jag en period när jag gjorde gröt i micron. Då mätte jag.
Kanske skulle börja med gröt igen på morgonen. Det var gott ju.
Vad var det du undrade nu igen?
Gröt är ta mig tusan viktiga grejer så där är jag absolut en grötkokarkontroll(t)ant. Fem minuter?! Kommer inte på fråga!
I övrigt en Rakel, rakt igenom. Så, din tolkning stämmer tycker jag.
Jag är noga med måtten när jag kokar gröt. Alla andra maträtter lagar jag med höftningsmetoden. Jag tror det är för att jag tycker att gröt är mer bakning än matlagning. När jag bakar är jag också väldigt noggrann.
Kokar gröt efter mått men i övrigt höftar jag och improviserar i köket men är det något alldels för mig helt nytt som ska tillagas så är det ju bra att slänga det där berömda getögat i receptet...bara för att liksom.
Jag har varit en väldigt kontrollerad och strukturerad människa men...det har liksom gått över. Har väl lite att göra med det där "att gråta över döá ting", gjort är ju gjort.
Tänker att gröt är himla äckligt. Och semlorna mäter jag. I munsbitar. Risgrynsgröt köps på rulle. I december.
Vilket underbart ord att beskriva en människa med - grötkokartyp!!! Älskar det...får nog läsa om Gardells böcker ser jag! Själv hanmar jag nog i deciliterfällan när det gäller just gröten, men sen vete sjutton om jag inte slänger måttet!
När det gäller just ris och annat som nog blir bäst om man följer måtten, så är jag mycket noggrann med att mäta exakt, men i de flesta andra fall så höftar jag.
Blir själv uppriktigt förvånad när jag inser att jag (faktiskt) mäter till gröten men lagar mat och bakar "på en höft"!
Jag skickar julkort med tillhörande recept till min akunder varje år, och i år fick jag ett upprört mail från en fru vars man krävde mått på grejerna, hur skulle han annars kunna laga speciallasagnen! Jag svarade varva grejerna tills det blir lagom mycket. Det fick jag inte svar på :-)
Så nä, inga mått här inte, inte ofta iaf.
Kram på dig Nilla!
Hör tyvärr till den sorten som gör allt på en höft.
Önskar jag kunde följa ett recept, bara en gång och se hur det blir. Nej, jag byter ut lite här och när jag inte har rätta ingredienserna kör jag lite på gehör.
Inte alltid med finfint resultat vill jag poängtera.
Vilken tur att bägge sorterna behövs, annars skulle det ha blivit trist i livet vill jag lova.
Du kanske kan ta en tripp hit upp och lära mig lite kontroll och struktur?
Småländskan: He e ju gott ju!
Maj: Jag hade gissat på det, att du mäter. Och, nä, vattvälling vill jag inte heller ha.
Mika: Jag förstår PRECIS vad du menar. Vi har inte exakt likadana braåk men ungefär.
M-L: Kul att jag kunde tipsa dig om de underbara novellsamlingarna! Nu får jag lust att läsa om dem. Ska läsa ut Igelkottens elegans först.
Singel: Och blir förvånad? Blir det kanske inte gröt överhuvudtaget? =O
Magica: Det kunde jag tänka mig.
Shamrock: You say? Ordning och reda, löning på fredag?
Sos: Pannkaksreceptet kommer sätta sig i din hjärna också, jag lovar. Det är bara en tidsfråga.
Katarina: Alltså, vilken typ du är. Och du är mät-typen. *informerar*
Cina: Himla bra tolkning det där. Men ska vi ta och skriva ett brev till Gardell och fråga varifrån han fick fem minuter? Om det blir en ny upplaga tryckt på boken har han ju chansen att ändra.
Knaster: Bakad gröt, joråförallandel. Ugnsbakad då, antar jag för var skulle man annars baka den?
Gafflan: Nej, döa ting är verkligen inget att gråta över! Jag har gått lite åt samma håll som du med åren, fast jag har aldrig varit någon superkontrollant. Från lite kontroll till nästan ingen kan man säga. Orkar liksom inte.
Spader: Söta du, det är klart att semlorna är viktigare än gröt! Känns det som just nu i alla fall.
Marina: Vissa böcker tål verkligen att läsas om! Och jag älskar slika liknelser.
Cat: Något av en pragmatiker dårå. Det är jag med.
Titti: Våffö gör vi på detta sättet???
METTE: Oj, vilka hetlevrade kunder du verkar ha! Hänvisa dem till kokboken nästa gång, i den finns det en jäkla massa måttangivelser.
Ulrika: Jag är övertygad om att det alltid blir finfint resultat när du höftar. How could it not?
Jag kommer gärna upp till nordpolen men jag kommer nog inte kunna bidra med så mycket kontroll och struktur haha.
Jag är måfåtypen och jag mikrar min gröt :o
Camilla: Det låter väldigt 2011. =)
Skicka en kommentar