Britta: Vi kan bjuda på en rivig chili con carne.
Benny: Eller en lax- och spenatlasagne.
Britta: Vad är det för fel på chili con carne?
Benny: Inget fel alls, försökte bara brain-storma lite.
Britta: Gör inte det.
Benny: Du tycker att jag är tråkig om jag alltid säger ja till allt.
Britta: Du säger ja till allt och det är tråkigt, ja.
Benny: Nu sa jag inte ja.
Britta: Inte nu, nej.
Benny: Så?
Britta: Men förstår du inte att det blir fel om du krånglar bara för att jag vill det? Du måste vilja det själv annars är det ju inte på riktigt!
Benny: Chili con carne blir bra.
Britta: Där ser du. Du är en i grunden ja-sägande människa. Har du någon aning om hur jobbigt det blir för mig?
Frågan man ställer sig är om det någonsin kommer bli någon middag med Vera och Hans. En uppsjö av hinder är i vägen, som var och en kan se. Och om en ändå kommer till stånd; vill man veta hur den utvecklar sig under kvällens gång?
Nej, tvi vale.
4 kommentarer:
Man vill absolut veta allt.
Nä?! Nu blir jag genomsvettig.
Jag inte bara vill, jag KRÄVER att få veta hur kvällen utvecklar (eller invecklar) sig!
Karin: Ja, det är ju du som är upphovsmakaren här så du har väl rätt att kräva är jag rädd ...
Skicka en kommentar