söndag 3 maj 2009

Jag har inte utrymme för borttappad mobil

Jag har tappat bort min mobil. Det är ingen nyhet, inte för mig iallafall, för det skedde för ett par-tre veckor sedan. Men nu börjar det sjunka in: Min mobil är borta.

Att det tagit tid (för insjunket) beror på att jag sällan letar efter saker som försvunnit. Vis av erfarenheten så vet jag att jag förmodligen bara lagt prylen, i det här fallet mobilen, någonstans och att den kommer dyka upp förr eller senare. Inte så sällan när jag letar efter något annat.

Men tre, ca, veckor är en ganska lång tid. Insåg tidigare idag att den faktiskt kan vara borttappad på riktigt, och började därför leta. Men jag hittade den inte.

Ett annat alternativ som jag kom på när jag letade, utan att hitta, var att den kan vara stulen. Det lär jag isåfall märka nästa gång Tele2 drar pengar från mitt konto...

Fast tjuven kan inte ha hunnit ringa så mycket, för det var nästan inget batteri kvar.

>
>
>
>
>

Skoja bara. Till och med jag vet att tjuvar kan ha egna laddare...

Förresten så ligger den säkert någonstans.

15 kommentarer:

stort och smått sa...

Åh... vad jobbigt. Jag vet exakt hur det känns... Jag får lite igenkänningskänsla när jag läser... Hm...

Kan du inte börja leta efter något annat? Laddaren tex. Då brukar andra saker hittas...

Lycka till!

mockapocka sa...

Men måste du ha en mobil då?

MissC sa...

Hmm.. Irriternade ;) Leta där du minst kan tänka att den skulle kunna ligga. Vart hade du den sist..? Kan ju vara en "ledtråd"

Hoppas den kommer till rätta.

Kram

stort och smått sa...

Men MissC?! Där hon hade den senast? Det var tre veckor sen? Hur bra minne har du?! =)
Tre veckor är en evighet (en kvart kan vara tillräcklig ibland!) *skratt*

segsliten sa...

Huvva! Borttappade mobiler och pajade hårddiskar, jag får rysningar ända ner till tårna!
Kram ☺

Ulrika sa...

Oj,du är inte slav under din mobil hör jag. Jag går inte många steg utan den. Mest för att jag inte kan gå så fort förstås *kommer på*
Vi har ju min mobil som företagstelefon också *kommer på ännu mer*

Så egentligen är jag inte slav, jag är bara oavlönad ;)

nilla sa...

Stort och smått, Miss C, Segsliten:
Alltså, grejen är den att jag inte tycker det är speciellt jobbigt, irriterande eller rysligt. Jag bryr mig inte så mycket överhuvudtaget.

Mockapocka: Nej, jag måste nog inte det! Min familj tycker att jag måste men inte ens dom har klagat de här tre veckorna...

Ulrika: Nej, jag är inte slav under min mobil, har jag upptäckt.

Nettis sa...

Utna mobil i tre veckor?!!!!!!
Jag klarar mig inte utan min en halv dag ;) ! Jag har i och för sig ingen vanlig telefon. Så mobilen är min kontakt med omvärlden :) .
Sen är den ju oumbärlig när man är ute och promenerar. Flera gånger har jag ringt till syrran när jag har varit lite vilse tex, haha! Sen har jag ju diabetes. Då är det tryggt att ha med mobilen, ifall man skulle råka ha glömt druvsockret hemma ;)

stort och smått sa...

Jag hade inte oroat mig så mycket för själva telefonen, mer för den eventuella jätteräkningen som kan komma. :-/
Har du spärrat den?

Anna sa...

Köp en ny - köp en Sony Eriksson k660i, vet já... =)

Annika sa...

Härligt!!!
Jag är inte ensam.
Jag har svårt att hålla koll på följande ting;
Mobil
Plånbok
Nyckelknippan

Jag är inte ensam, det känns sååååå bra att få bevis. ;-)

Mz.olsson sa...

Det där har hänt mig så många gånger... häromdan var det dags igen. Kunde INTE hitta den!! Till slut kom det fram att 16-åringen hade lånat den! Av nån underlig anledning...
Jag brukar göra som du, letar inte nåt särskilt, för den brukar alltid dyka upp på nåt myffo ställe till slut. Men håller med, tre veckor är en lång tid... undrar var den kan vara??

Mofsan sa...

Mobilen ligger förmodligen i kylskåpet där jag hittade min en dag när jag letade som en galning
;)

Yvonne sa...

Hm... Trist sånt där... Kan du inte spärra den?

Hoppas att du snart hittar den!

Kram!

Mika sa...

Det ligger mobiler och väntar efter sina ägare på dom mest märkliga ställen. Dom flesta antar att dom är stulna tror jag för dom vi hittar på mitt jobb och dom gubben min hittar i bussen är det VÄLDIGT VÄLDIGT få som frågar efter...
Så mitt råd är:
RIng runt till alla ställen du varit på. Bolaget, bussen, ICA, frisören, cafeet... friskis kanske?

Kram