Lugnet har lagt sig.
Sitter i mitt vardagsrum och rättar nationella prov.
Och bloggar lite.
Och rättar lite nationella prov.
Och bloggar.
Alltmedan jag äter godis.
Är ensam hemma hela kvällen.
Ska bara göra vad jag känner för.
Och rätta nationella prov.
Äta något gott och titta på Robinson.
Allt känns mycket bättre.
Kanske inte ska överdriva,
men ändå.
15 kommentarer:
Låter som en himla skön lördagkväll!!!
Kanske blir den ännu skönare när alla prov är rättade?!
Men, helt ensam, godis, lugnt och skönt... Me like!!!
Skönt med dagar/kvällar som man kan planera lite hur man vill..! Önskar dig en kanon lördag trots nationellaprov rättandet :)
Låter som en alldeles förträfflig lördagskväll!
Jag tycker att det låter som en alldeles utmärkt lördag. Jag ser fram emot veckans Robinson avsnitt.
JAAAAAAAA, jag har någon att dansa vilt och galet med. I 10 minuter. Sedan skärper vi till oss. Då är det slut på skrikandet och flaxandet.
Lovely.
Ha det så skönt!
Snart ses vi! *jippie*
Jag håller med Stort och smått, låter som en härlig lördagskväll. Ensam, godis, lugn och ro...
Hoppas rättandet går fort så du kan lägga all energi på det väsentliga sen. :o)
*kram*
Godis!!!
Kan inte hjälpa det, jag går igång på godis.
*ler lyckligt*
Herregud! Nationella prov, i vad? Låter för mig som ett straff som du måste uthärda. Men den ensamma kvällen och valet av kvällsaktivitet talar om för mig att du inte tycker att det är så tokigt.
Singelmamman: Nationella prov i engelska. En del av mitt jobb. Det går an.
En ensamkväll utan godis vore sannerligen en ensam kväll! Ha det så trevligt!
Mail.
Ja förutom rättningen av proven låter det som en skön kväll
...ibland kan det var skönt att faktiskt vara själv!!!
Att bara vara...
Å jag håller med dej i dina tidigare funderingar angående "va fan håller vi på med"...; men jag vet inte riktigt hur man kommer ur den där onda cirkeln.
En lottovinst på 37 miljoner eller så skulle lösa alla problem...
(tror jag!)
Skönt med en lugn kväll för sig själv, när det har varit krig.
Det behövs!
Kramis!
Rosalucia:
Jag tror att det nästan är omöjligt att komma ur den "onda cirkeln". Vi lever i ett sånt samhälle och vi är flockdjur. Man är beroende av andra och att bli accepterad.
Men jag ska såsmåningom ta ett steg åt det hållet. Jobba betydligt mindre helt enkelt. Vilket betyder mindre pengar...men jag VILL hellre ha mer fri tid än mycket pengar. Just nu iallafall.
Skicka en kommentar