måndag 19 september 2011

Six hundred and one

Wow wow wow, över sexhundra beiga ord har jag skrivit idag! Inte så mycket, kanske vissa skulle säga, JÄVLIGT mycket, säger jag. Förvisso vågar jag nu inte riktigt tänka på VAD jag skrivit av rädsla för att jag ska komma på att det är dåligt eller att det inte passar in i just den här romanen, hemska tanke.
Men.
Två viktiga karaktärer i min berättelse sitter bredvid varandra i en soffa och äter popcorn.
Det kan väl aldrig vara fel?
Nä, just det.
Dessutom pratar de med varandra...da da da daaaaaa

18 kommentarer:

Fru Gårman sa...

Jag är helt övertygad om att orden är bra mycket färgstarkare än beige!

Knasterfaster sa...

Jag gissar att popcornätarstunden i soffan kommer att föra handlingen framåt i din beiga. Drygt 600 ord tycker jag låter som väldigt många ord på en dag. Hoppas förstås att det är olika ord du har skrivit och inte bara upprepningar. Det kan bli ganska trist att läsa samma samma om och om och om igen.

Marina sa...

Så länge det inte är ord som illustrerar ljudet av själva poppningsprocessen, så tror jag att just äta popcorn kan vara en bra väg att föra texten framåt! Jisses vad jag ser fram emot resultatet!!

Duktiga Tjejen sa...

Jag är så himla nyfiken på din bok! Ser fram emot den :)

Gafflan sa...

Popcorn kan aldrig vara fel.

Magica de Hex sa...

600 ord. Jaha.

GlimraSkimra sa...

600 ord är ju 600 ord. Det går framåt och det är huvudsaken.

Undrar vad de talar för språk... ;)

cat sa...

Popcorn och sittandes i en soffa kan aldrig någonsin vara fel :)

Tant Björn sa...

Mystiken tätnar... Oj vad jag är sugen på att läsa din bok

Mika sa...

Oj vad spännande! Jag vill givetvis veta vad dom säger.

Kanske:
-Vilken jäkla skitfilm det här är!
-Ja eller hur!
-Kan du byta kanal?
-Ok...
Klick. Klick. Klick.
-Åååååh! Varför är det ALDRIG något bra på tv?
-Ska vi göra något annat?
-Nä. Orkar inte.
-Inte jag heller. SKickar du popcornen?
-Dom e slut.
-Typiskt.

Beiget så det förslår! ;)

Kram
Mika

Lisbeth sa...

Det blir nog bra. Ibland är det skönt att vänta med att läsa. Perspektivet blir ett annat
Ha det så gott

Mina dagar sa...

Popcorn går väl alltid hem!!
Perfekt ju´, man känner hur gott det smakar och luktar:) Så det är aldrig fel!

Kram Eva

Madlar sa...

Sen börjar de mata varandra med popcorn....eller kasta dem på varandra...eler stoppar in i näsan....eller äter upp skålens innehåll under tystnad.

Småländskan sa...

Oj, pratar de med varann nu, Sollan och han, vad han nu heter. Det börjar likna spännande nu..

Shamrock sa...

600 ord om att äta popcorn i soffan - inte illa ;)

Annika, Bokplantan sa...

HERREGUD så många ord. Ursäkta att jag skriker, men det är ändå en svart regnig kväll i mitten av november. Eller nåt.

nillas liv på pinnen sa...

Fru Gårman: Du tror? Vad är det för fel på beige? *fnys*

Knaster: Inga upprepningar att tala om. Men en redig skjuts framåt för vissa!

Marina: Nej, själva poppningsprocessen sket jag i. =)

Duktiga tjejen: Någon gång kommer du kunna läsa den för blir jag inte utgiven så ger jag ut den själv.

Gafflan: Det skulle jag nog vilja påstå att det kan vara, hm.

Magica: Men, vad är det där för kommentar?! "Jaha"! Bra? Dåligt? Snabbt? Slött? Mycket? Lite? Va? Va?

Glimra: Ja, just nu går det framåt, och det är så kul! Språket är typ...svenska.

Cat och Mina dagar: Om inte den ena trycker ner popcorn mellan den andres soffkuddar då...

Tant Björn: Popcornmystik är den värsta!

Mika: Beige men väldigt väldigt sött! =)

Lisbeth: Men jag kan inte låta bli att läsa igenom det typ trettio gånger precis efter att jag läst det. Hm.

Madlar: Näsan låter inte så trevligt..?

Smål: Haha, det är INTE Sollan! =)

Shamrock: Nej, det är väl rätt bra?

Bokplantan: Eller nåt. Typ september. Men jag tolkar din kommentar som att du tycker att 600 ord är mycket! Japp, det gör jag.

cat sa...

Ja det skulle ju vara rent förfärligt med nedtryckta popcorn mellan soffkuddarna!