Jag fattar.
Femtio är fantastiskt.
Jag kan inte tolka era beskrivningar av 'det nya trettio' på något annat sätt, och nu längtar jag halvt ihjäl mig! Den bästa ålder ever, som jag helt galet självsäkert kommer kliva in i med mognaste leendet på läpparna.
Käck, rik, lugn och tyst blir man - finns det något i övrigt att önska?
Skulle vara grått hår i stenhård permanent, mönstrade krimplinklänningar och fotriktiga skor, då. Och lite henna, Marimekko och Gudrun Sjödén på det. Skinn på näsan, glimt i blicken och en body to die for. Tid till yoga, ridning, romanskrivande och allmänt njutande av livet utan att behöva be om ursäkt.
In the fucking blink of an eye you turn into a woman who knows what she wants, how she wants it and when she wants what she wants! Som trär in armarna och knäpper ihop förklädet runt sin rundlagda body to die for och bakar en bulle mäpan skägget växer och ögonvitorna gulnar.
Gimme gimme fifty now!
22 kommentarer:
Yes! Bring it on to me.
Femtio år, here we come (sooner or later)! :)
Jag hänger på! Ja för sjutton. Så gott som snart, efter dig.
Fasiken, du skulle kunna marknadsföra det där, 50, guuud så avundsjuka de där smågluttarna runt 30 kommer att bli. Hahahaha!
Apropå Gudrun Sjödén så ska min lilla mamma, 68 år ung, på fest om ett par veckor och hon ville, som de allra flesta festinbjudna kvinnor, köpa något nytt, så hon begav sig till Sjödéns butik. Tyvärr konstaterade hon att kläderna var för tantiga. Minsann. Man bär ju alltid med sig. Tant? Jag? Nej, tjej.
Det intressanta är att mina associationer till 50 är hur min mormor var när hon fyllde 50.
Jag kan fortfarande inte ens relatera min mamma till 50. Och då är det ändå många år sedan hon fyllde just 50.
Och bara några få tills det är min tur.
Vilken tur! Jag har läst att 46 ska vara livets absoluta lågvattenmärke. Sedan går det uppåt igen.
Själv skulle jag säga på att 47 är värre, men jag har alltid varit lite efter.
Ser verkligen fram emot att bli galet självsäker.
Jag skrev en så fyndig kommentar här förut men den har försvunnit. Nu kommer jag inte ihåg vad jag skrev.
Om fyrtio är det nya trettio, så är kanske femtio det nya fyrtio? De brukar säga att det är då livet börjar :D Håll ut, det är inte långt kvar! ;)
Perfekt, då har man inget att oroa sig för då :)
Sådärja, en perfekt bild av mig...det skulle väl ev. vara bullbaket som inte stämmer då....
Men herregud, vem har tid att baka bullar?
Fast den där sista meningen stjälper ju hela lasset! Och vad fan är alternativet? Har man lite tur så blir man femtio, har man lite otur blir man det inte. Och om man då har tur är det väl jävligt dumt, korkat att möta femtio med ångest och noja? Bättre och framförallt roligare att se fördelarna!
Femtioårsnoja? No fucking way!
Det är mitt liv och det är jag som lever det...Lets rock!
Vet i tusan om jag kommer börja köra med mönstrade klänningar när jag blir 50. They will have to peel my jeans off my dead body, beskriver den klädstil som jag förmodligen alltid kommer att köra med.
Jag som hör till 30-strecket kan lätt säga stt det är 50 som är det nya 30! Och 30 är det nya 70? Vi stickar, virkar, går långpromenader, bakar och tackar nej till fester. Sådetså.
Jösses vilken sammanfattning! Jamen då har man ju nåt att se fram mot, speciellt efter kommentar ovan om att 46 är livets lågvattenmärke.
Det kan alltså bara bli bättre yeey!
Grattis i efterskott!
Kändes så bra så jag var tvungen att gå in och kryssa i interesting-rutan ;)
Nu känner jag att jag måste skriva en dräpande kommentar och trycka ner i halsen på alla småglin runt femtio men vad fan ska det vara bra för, då kan man ju tro att jag är lastgammal.
Och det är jag....eller inte, spelar roll?
Fast lite till åren är jag nog för jag tycker inte det är passande att sätta örhänge i alla hålen i öronen och inte vill jag ha långt här hängande heller.
Glimra: Ja, har vi något val...?
Singel: Det kanske är så? Att vår åldersgrupp är nästa hetluftsgrupp?
Joanna: Well, de gudrun sjödénplagg jag har då, är inte tantiga, men de andra, japp.
Katarina: Och mina 50-associationer är min farmor och farfar...
Tjockisen: Galet självsäker är det nya heta, du vet.
Knaster: Men det var väl själva sjutton vad många kommentarer som verkar gå upp i rök!
Katarina: Jag gör så gott jag kan, hänger på den där lilla kvisten på ravinens brant, du vet!
Anneli: Det tycker du inte...? I'm not convinced.
Du kommer vara den mest perfekta 50-åring jag vet!!
Koz på dig :) (Kram på värmländska typ)
Marina och Åsa: Men bakar ni inte bullar?! Vad är ni för tanter?
Tvillingen: Nu får jag lust att skaffa MER åldersnoja!
Cat: Blommiga klänningar känns synnerligen avlägset här också...
Duktiga tjejen: Så där höll jag också på när jag var ung!
Zelda: Tack! Det är inte alla som gör det kan man konstatera.
Renée: Ha, så jag är ett småglin runt femtio? Najs! Men några hål i öronen har jag inte, förutom de som vindlar sig in i huvudet. Det kan du inte slå, eller hur!
MissC: Ha ha, tack du! Du känner inga andra femtioåringar?
Aha, du är verkligen i trotsåldern!
Nä!
Heja, heja.......humör?
Hahahaha
Skicka en kommentar