Vad ska jag då säga om inledningen av Målarens döttrar? Till att börja med har en lång dag passerat sedan jag lyssnade på den, och hur mycket minns man av något man lyssnade på vid sjusnåret på morgonen? Innan man ätit frukost. Jag försöker skapa nya morgonrutiner nu när jag pendlar, och igår och idag har jag tagit med frukost till jobbet och ätit den där. För att hinna det har jag kommit dit tidigare än normalt. Hur känns det? Nja.
Men nu var det inte mina morgonrutiner som skulle avhandlas utan nämnda roman. Början på den. Och jag minns ett färjeläge i stekande sol. Långa bilköer, semesterfirare vars lår klibbar fast på bilsätena.
Och jag minns en försvunnen pappa, en som försvann för decennier sedan, men som nu ska spåras upp. Om jag förstått det rätt. Kan relatera både till försvunna pappor och svettiga färjelägen, så jag ser fram emot fortsättningen. Början ger mersmak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar