torsdag 11 maj 2023

En liten stol är allt jag begär

Jag skulle tacka ja om jag blev erbjuden en stol i Svenska akademien. På vilka meriter då, kanske någon undrar, som inte känner till mig. Jag har inget svar på den frågan, men varför inte ta in en pedagog i denna intressanta församling? 

Anna-Karin Palm har precis fått en stol och det gör mig nyfiken. Varför får hon en stol när inte jag får en? Okej, hon har skrivit en biografi över Selma Lagerlöf och, ja, den var ett stycke trevlig bok, men har hon bloggat varenda sketen dag sedan årsskiftet?

Hursomhelst. Nu vill jag läsa hennes genombrottsroman Målarens döttrar. Jag börjar imorgon bitti när jag sätter mig i bilen för att köra till jobbet. Ljudbok, alltså. Rapport från berättelsens första halvtimme kommer kanske här på bloggen imorgon kväll. Med betoning på kanske, med tanke på alla viktiga ämnen som trängs här. Har jag verkligen utrymme för ett till inlägg på temat Anna-Karin Palm?

Jag hoppas.

2 kommentarer:

Karin sa...

Eller hur vore det att inrätta en bloggakademi? Flest inlägg vinner förstås.

nillas liv på pinnen sa...

Karin: En bloggakademi är väl det minsta man kan begära. Frågan är hur man ska fixa finansieringen. Staten får dra sitt strå till stacken, men det är ju bra att ha flera finansiärer. Några stiftelser kanske?