Pajas

Det var en spännande tanke jag hade i gårdagens inlägg; detta att styra upp Hans på temat pajas. 

Hur det ska gå till vet jag dock inte. Kan det finnas något sammanhang där Hans känner sig som en pajas, måhända? Jag tror inte det, han är liksom inte den typen.

Men jag gör ett försök.

Säg, par example, att han går ut på Bennys och Brittas lilla gräsplätt för att röka en cigarett. (Va? Röker han? Ja, men bara någon gång då och då när han behöver få vara själv en stund.) Ut tar han vägen genom den lilla, trånga tvättstugan. Den är så trång, så trång. Han får klämma sig fram mellan rena och smutsiga tvätthögar, moppar, hinkar och allehanda ting.

Väl utomhus drar han djupa bloss i kvällssolen. In och ut, in och ut.

När cigaretten reducerats till en fimp har tvättstugudörren gått i lås. Hur det hände vet ingen. Han lirkar med handtaget och knackar på dörrens ruta, igen och igen, tills Brittas förvånade ansikte uppenbarar sig. Hon låser upp, öppnar dörren och Hans pressar sig förbi. Den här tvättstugan var trång redan när Hans var där själv, nu är de två. De blir stående och kommer varken fram eller tillbaka, så begränsat med utrymme är det. 'Vad gör vi nu?' viskar Hans och DÅ står plötsligt Vera och Benny i dörren som leder in till köket och stirrar på dem. 

Man kan föreställa sig att Hans efter denna händelse tänkte: Och där stod jag som en pajas!

Men jag vet inte. Han kanske tänkte något helt annat.