fredag 15 juli 2011

Verkligen

Har idag jobbat på att få i ordning en skrivhörna.
Sedan vi köpte vårt hus har det stått ett fint gammalt bord i garaget som jag ibland spanat på. Det följde med husköpet, är målat i en kräkgrön färg och har de mest pimpinetta gjutjärnsben man kan tänka sig. Kände i morse att nu var det dags, och både maken och jag slet hela morgonen med att få fram bordet under ton av bråte. Förmiddagen och lite till ägnade jag sedan åt att skrubba rent det enligt konstens alla regler.
Först därefter upptäckte jag att det var rangligt. Att det nätta underredet var alldeles för vekt. Jag tog med mig datorn till garaget, satte mig vid det kräkgröna miraklet och försökte verkligen intala mig själv att det inte gjorde något att det rörde sig fram och tillbaka i sidled varje gång jag slog ner en tangent. Tänk en fjädrad landå. (Och tänk om jag skulle sluta försöka övertyga mig själv hit och dit hela tiden, vad mycket tid jag skulle spara!)
Summa summarum: bordet får fortsätta vara avlastningsbord i garaget. Och jag får fortsätta vara skrivhörnelös. Vilket är lite tråkigt, för hade jag bara en skrivhörna är jag helt säker på att min beiga berättelse skulle bölja fram under mina fingrar som en fritt språngande galen häst på en sommaräng.

18 kommentarer:

Hanna sa...

Kan det kanske vara ett alternativ att hyra en kontorsplats en månad eller två? Det gjorde jag, och hoppla vad skrivandet flöt på! 2000 kr kostade det per månad. (Om du nu undrar.) Det kan det kanske vara värt för att få klart den beige?

Åsa Hellberg sa...

Om en fritt språngande galen häst böljar fram vet i tusan. Å andra sidan förstår jag vad du menar, så det kanske den gör?

Knasterfaster sa...

Du kan få vår gamla ytterdörr. Jag är säker på att du kan använda den till skrivbord. Du behöver bara införskaffa fyra stadiga ben. Jag tror det är bättre om du tyglar dina fingrar så att de bara skriver precis sådant som du och vi vill läsa.

Shamrock sa...

Låter som min mormors gamla bord. De såg fina ut men var för det mesta rangliga

Tant Björn sa...

Men går det inte att stadga upp? eller gå på loppis kanske och hitta något fint gammalt bord utan gung, eller varför inte en hängmatta i nåt hörn och datorn i knät (om du nu har en bärbar förstås) Då kan du ställa palmer runt om, måla moln i taket och låtsas att du är nånstans i söderhavet eller nåt...
bara som tips alltså :)

glimraskimra sa...

Hahaha! Du är modig du... ;)

Men ärligt talat, du behöver varken vara rädd för skrivkramp eller vickande avlastningsbord. Du behöver bara känna tilltro till dig själv och din beiga roman. Jag tror du kommer att fixa det.

Den hemska tvillingen sa...

En tvärslå eller två borde lösa problemet med svajigt bord.

Madlar sa...

Nja, ett ystert hästkräk i den beiga? Passar bättre med en betanda slö ko :)

Kalle Byx sa...

Dina blogginlägg böljar bra i väntan på det beiga.

Magica de Hex sa...

En fjädrad landå?! Du och dina ordval. Haha.

Mika sa...

Jag håller med den där hemska tvillingen. Ibland är det dom där inte helt 100 sakerna som gör susen!

Småländskan sa...

Menar du att det är ett rangligt bord som gör att det dröjer med den beiga? Tål det en massa bråte i garaget, så tål det säkert dina tangenttryckningar också.
Annars så... ja det finns billiga, bra grejer på IKEA, en skiva på två bockar! Så skyll nu inte på det rangliga kräkgröna.
(Jag tycker i alla fall att din bild är bra, fin, du ser otroligt skrivkrampsaktig och intelligent ut. Ja, sen är du snygg också *L*)

cat sa...

Hoppas att du hittar något annat litet bord, som du kan ha i din skrivhörna. Annars så har ju flera här ovan lämnat bra förslag på alternativ :)
Intressant att se skrivkramp i bild.

Ulrika sa...

Jag har saknat dig i min bloggfrånvaro. Dina ord har fattats mig.
Nu har jag dessutom fått en bild på dig. Inte överensstämmande med den jag satt på dig. Kul det där. Tycker dock inte att det ser ut som om du har skrivkramp direkt, någon slags kramp ser det ut att vara, men skriv...?

Jag vill läsa det du skriver. Nu helst. Kan du inte ge ut ett kapitel i förväg, ett kapitel så där mitt i historien?
Snälla...

Snälla....
?

Mika sa...

Vart håller du hus nu då? Saknar dig! Jag kan ringa någon som kan komma och fixa ditt bord om det är det du håller på med!

Miss Upsey Daisy sa...

Matbordet så får resten av familjen gå på McDonalds varje dag?

Inte det?

nillas liv på pinnen sa...

Hanna: Mm, kanske något sådant skulle sätta fart på det hela. I synnerhet om man betalar hyra, då måste man ju göra skäl för pengarna.

Åsa: Ja, det tycker jag. Åtminstone om den springer i slowmotion, vilket ju är mitt skrivtempo.

Knaster: Tack, men en hel ytterdörr finns det inte plats för. Ska skaffa ett litet bord. Tror jag ska på stan i dag för att kolla om det inte finns något någonstans.

Shamrock: Ja, din mormor och jag är nog ungefär samma generation.

Tant Björn: Låter väldigt intressant, det gör det. Fast jag tar hellre riktiga palmer på en riktig Söderhavsö, I must say.

Glimra: Well, well, den där tilltron varierar. Ibland har jag den och ibland är den puts väck. Jag får räkna ut ett medelvärde, helt enkelt.

Tvillingen: Alltså, nej, jag tror inte det. Däremot har jag funderat på att skruva fast bordet i väggen med hjälp av en eller två konsoller. Men jag vet inte...

Madlar: Hm, det är nog bara för att jag ger intryck av att vara som en slö betande ko på min blogg. Men huvudkaraktären i min bok, det är andra grejer!

Kalle: Tack, det är bra att NÅGOT böljar när det som borde göra det är still som en skendöd padda.

Magica: Om du hade suttit i en fjädrad landå och sedan vid mitt bord skulle du förstå. Att det i stort sett är samma upplevelse.

Mika: Skicka hit någon du! Det blir bra.

Smål: Tack, du är den enda som sagt att jag är snygg så du är nu förste guldmedlem i min fan-club.
Skiva på bockar låter för övrigt vad jag behöver. Problemet är att man måste in på IKEA för att köpa det.

Cat: Ja, det känns som att jag gett skrivkrampen ett ansikte.

Ulrika: Men hur trodde du att jag såg ut då?! Va? Va?
Herregud, det skulle ju vara jättekonstigt om jag såg ut på något annat sätt.
Kapitel hit och kapitel dit, vadå kapitel? Ska man ha det?

MUD: Då får de typ bosätta sig på Mc Donalds för jag vill inte ha något spring mellan måltiderna.

Småländskan sa...

Oj!! Först nu läste jag din kommentar om min kommentar! Herregud alltså så stolt jag är att vara den första (enda?) guldmedlemmen i din fan-club. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska bete mig, alltså... hur beter sig de där guldfanmedlemmarna? Hur gör man (jag), hur visar man (jag) att det är allvar... detta med att vara en guldmedlem?