onsdag 13 juli 2011

Igår gick det lätt att skriva

Idag är jag GALET irriterad på att jag inte får ihop något. Så trögt och segt och fan, fan, fan! Varje mening är som en fucking förlossning.
I den här takten kommer jag aldrig bli klar. Och med aldrig menar jag innan jag fyller femtio.
Men nu ska här rotas i mentala blockeringar. Vilka är hindren för att jag ska bli klar? (Sorry att jag släpar er genom det här.)

1. Skräcken för att jag egentligen inte kan skriva men bara inte har upptäckt det än.
2. Skräcken för att storyn tar slut för tidigt eftersom det egentligen inte fanns så mycket att berätta.
3. Oron för att jag ska dö för ung, som min mamma, och att jag därför inte ska hinna skriva klart.

Ja, det var väl det, typ.
Nu sätter jag mig på altan och väntar på att det ska lossna.

6 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Det lossnar.
Nästa gång du avslutar så gör det mitt i en mening eller i alla fall innan ett kapitel är klart. Ett utmärkt råd som jag såg hos Denise Rudberg.

Hanna sa...

Jag såg också det där rådet hos Rudberg, men det vette 17 om det skulle fungera för mig. Det som hittills fungerat bäst är att jag bara sätter mig och skriver vadsomhelst. Bara inte fingrarna slutar röra på sig över tangentbordet. Även om det bara blir att jag skriver "idagharjagätitenbanan..." för när man fortsätter så så lossnar det efter en stund. I alla fall brukar man få en sida eller två skrivna.

Lippe sa...

Har inga bra tips att komma med! Bara lycka till!(skrev först en spark iröven och lycka till, men så kan man väl inte skriva?)
En del kanske inte ska vara så ivriga på tangenterna!!?

nillas liv på pinnen sa...

Åsa: Det lossnade faktiskt lite! Jag läste det jag skrev igår och tyckte det var bra och visste med ens på ett ungefär hur jag skulle gå vidare.
Ska nu snart gå vidare.

Hanna: Ja, faktiskt. Och inte bryta ihop om det blir blaj. Jag har f ö erfarenhet av att även blaj kan bli bra efter bearbetning.

nillas liv på pinnen sa...

Lippe: Ja, en spark I röven låter inte så trevligt. Men en spark PÅ röven kanske?

Spader Madame sa...

Tänker så här:
3. Jaha. Ett ofullbordat verk hit eller dit. Who cares, inte den som har kolat mitt i väl?
2. Jaha. Så levde alla lyckliga i alla sina dar. Snipp snapp snut. Det bidde en fingertut. Då får du väl skriva en blå del. Eller en lila?
1. Här är den verkligt stora skräcken. Här ligger man och INTE duger liksom. Been there, done that. Jävla skit. ALLA vi som hänger här vet att du kan! Se så! Sluta tramsa!

KRAM!