måndag 7 november 2011

Lösryckta måndagsmorgonfunderingar

Efter en veckas skrivpaus sitter jag nu här med mitt beiga elände.
Skriva, var det, ja. Hela dagen.
(Var vänlig bortse från att jag redan slarvat bort morgontimmarna.)
Jobbig scen väntar. Verkligen jobbig.
Har fyllt på tvål i tvålpumpen på toa, i alla fall. Det är bra.
Jobbigt möte.
Alltså, den där scenen.
Och vill jag egentligen skriva en bok? Egentligen?
Tänk om den skulle bli utgiven och alla skulle läsa.
Usch, det vore verkligen inte kul.
På sitt sätt.
För även om den här romanen inte handlar om mig,
(det gör den verkligen inte, herregud vad den inte inte inte handlar om mig - blir jag utgiven ska det stå på baksidan: INTE om mig),
så avslöjar ju alla romaner något om sina författare.
Har jag alltid tänkt.
Man får hoppas att det bara är jag som tänker den typen av förryckta tankar.
Det är fiktion, damn it!
Ska jag dundra, om någon undrar.
Heter jag Eilert eller Solbritt, kanske?
Nej, just det.

29 kommentarer:

cat sa...

Så klart att den absolut inte på något sätt handlar om dig ;)

Anonym sa...

Jag tror att jag skulle vilja skriva under pseudonym även om det kan verka fegt.

Marina sa...

Om jag lovar att absolut inte tänka sådana tankar, får jag läsa den då?

Shamrock sa...

ja det tror jag... alla är väl en Eilert innerst inne

Kalle Byx sa...

Fylla på tvål i tvålpumpen är helt klart lättare.

Åsa Hellberg sa...

Jag skulle gilla om du var en Eilert, tänk vad förvånade alla skulle bli.

Joanna Björkqvist sa...

Vem vet vad du heter egentligen...? Knappast nillas liv på pinnen ju, så varför inte Eilert eller Solbritt? Det är ju rätt grymma namn.

Och det är samma i min roman. Sagas mamma är död, inte min. Fast många tror ändå att den handlar om mig.

Hanna Lans sa...

Min debutroman handlar verkligen endast om mig. :)

Maj Korner sa...

Så länge du inte heter Svägerska är det helt okej med både Solbritt och Eilert.

Magica de Hex sa...

Det är din omisskännliga HÄRLIGA röst i den. Sug på den du.

Lisbeth sa...

Kalla fötter det ska man ha när det inte är så långt kvar. Vad skulle det göra om någon trodde att det var du? Nu har jag inte läst den men ska vara mycket innan människan av idag reagerar negativt
Håller på dig Spännande ska det bli
Och du när du kommer till Sundsvall för signering så kan du väl paxa en plats till mig längst fram i kön

Kati sa...

ja är det inte konstigt hur "alla" verkar tro att en författare alltid/bara skriver om sig själv och sina egna upplevelser? Men jag vill inbilla mig att de som KÄNNER dig kommer att förstå att det inte handlar om dig, no?

Knasterfaster sa...

Jag blir mer och mer övertygad om att du skriver om mig.

Anonym sa...

Samhällsanalys

Anneli Stålberg sa...

Är det inte det som blir spännande, att folk får undra lite över vad som är vad :) Fast jag hoppas verkligen inte att någon tror att det jag har skrivit om handalar om mig, DET skulle kännas jobbigt! :)

XXX sa...

Nää, just det!

nillas liv på pinnen sa...

Cat: Frågan är om det ens är jag som skriver?

frunatmaken: Det tänkte jag också förut, innan jag började skriva. Varför övergav jag den idén?

Marina: Kan du LOVA det, så okej då.

Shamrock: Jag känner ju Eilert och skulle nog vilja påstå att du har rätt.

Kalle Byx: Verkligen mycket enklare.

Åsa: Förmodligen!

Joanna: Min huvudkaraktärs liv är också väldigt olikt mitt, faktiskt. Men ändå.

Hanna: =)

Maj: Well, även svägerskan har smulor av mig, tro det eller ej.

Magica: Gissa om jag suger på den! Ack, ja.

Lisbeth: Sundsvall sa du? *antecknar*

Katarina: Jo, de vet ju att min huvudkaraktärs liv är ganska olikt mitt...

Knaster: Haha!

Anneli: Jobbigt, var ordet! Sa Bull.

Tvillingen: Nu hoppas jag verkligen att du inte är ironisk! =O

Titti sa...

Å här är det samling vid pumpen i vanlig ordning, ser jag!
Du får väl gardera dig som alla andra författare.
Ja, alltså skriva i förordet att "alla ev likheter med nu levande personer är rena tillfälligheter och får tillskrivas läsarens egen tolkning av texten"... eller nå´t sån´t.

Singelmamman sa...

Självklart är det inte om dig. Vi vet knappast själva vad vårt undermedvetna, eller ens det medvetna pysslar med eller inte pysslar med. Men se till att få ut den polkagrisrandiga bandyklubban nu.

Småländskan sa...

*skrattar högt när jag läser*
.. och undrar vem du egentligen försöker övertyga. Dig själv eller alla som läser din blogg, dina presumtiva beigebokläsare?
Och just det, har den där bandyklubban kommit ut ännu? Eller är det så att Eilert eller Sollan behöver komma ut?
Skit samma! Huvudsaken är att den beiga snart kommer ut!
Lycka till!

Villa Frejas bokblogg sa...

Så där brukar jag också tänka när jag skriver - att det ryms i alla fall en liten del av mig i min text. Men så behöver det naturligtvis inte alls vara. Inte inte.

Osloskånskan sa...

Jag känner ingen Eilert eller Solbritt. (förvirrad kommentar, jag vet)

XXX sa...

Jag är verkligen inte ironisk. Jag är gravallvarlig och håller med dig. Inte handlar boken om dig. Den handlar ju om Eilert och Solbritt.

Karin sa...

När min förläggare (he, he, känns fortfarande väldigt kul att skriva så) ringde och sade att "Bra, den tar vi" undrade jag om han menade att han tänkte GE UT boken. Jo det menade han och då blev min nästa panikslagna tanke att "Men! Då kommer ju folk att LÄSA den!" Och det har de gjort några stycken och det visade sig vara rätt kul. Så heja på och hoppa över den jobbiga scenen så länge och skriv något annat i stället.

mockapocka sa...

Men det är väl klart det är om dig. Samtliga karaktärer i romanen är hämtade från olika sidor av dig. Så är det alltid med författare och andra konstnärstypers uttryck.
Am I right or am I right?

Spader Madame sa...

Men du har en bandyklubba du behöver bli av med? Eller hur?

nillas liv på pinnen sa...

Titti: Eller: DET HANDLAR INTE OM MIG!

Singel: Just, ja, den ska ut också.

Smål: Bandyklubban har tagit ett symboliskt steg mot utgången, och det är ju alltid något. Eilert behöver eventuellt också komma ut, men Solbritt är redan ute kan man säga.

Husfrun: Inte inte inte. Not not not.

Oslo: Inte jag heller! Om du fattar.

Tvillingen: Varför är jag inte övertygad? Kan det ha med gravlax att göra?

Karin: Kul, säger du? Man får väl hoppas på det då...

Mocka: Om man ser det på DET sättet, ja. Men annars inte.

Spader: Behöver du en?

XXX sa...

Nilla; För att du är en tvivlare? Inte vet jag. Skit i mig nu, det är du som bestämmer om din bok och vem den handlar om, det räcker väl att du vet det...

nillas liv på pinnen sa...

Tvillingen: Hur ska jag någonsin kunna skita i dig? Det är för sent att komma med såna idéer.